Anpassningsförmåga

Introduktion

I beskrivningarna kring ”Anpassningsförmåga” spelar den säkerhetspolitiska utvecklingen en avgörande roll för Saabs verksamhet. Både statens behov av operativ förmåga inom stridsflyg och de exportmöjligheter det ger Sverige som nation. Dock finns stora begränsningar då marknaden är begränsad av många olika orsaker.

Dessutom måste Saab anpassa sin verksamhet efter de regler som staten definierar för att få bedriva utveckling och produktion av avancerad militär materiel och de specifika kundkrav som en försvarsmakt ställer.

Säkerhetspolitiska förändringar

Detta avsnitt beskriver Saabs anpassningsförmåga till den stora förändring som skett inom det säkerhetspolitiska området och hur det påverkat Sverige militärstrategiskt och industriellt.

Vill du läsa hela denna text hittar du den under Vägar till ny förmåga, Anpassningsförmåga och Säkerhetspolitiska förändringar.

Positionering - från produktfokus till lösningsfokus med praktisk anpassningsförmåga

Saabs verksamhet har under ett antal år genomgått en stor förändring som inneburit en ny positionering av företagets inriktning. Man har genom årtionden verkat som en renodlad svensk aktör men har nu växlat över till att ha ett internationellt fokus. Tidigare inriktning var att sälja produkten för skydd av gränser, detta har förändrats till att erbjuda produkter för skydd av flöden. Man har dessutom gått från att ha produktfokus till att vara en tjänsteleverantör med lösningsfokus för kundernas verksamheter.

I mitten av 2000-talet förändrades den strategiska inriktningen då man identifierade nedanstående förhållanden på marknaden. Dessa var:

  1. Globalt förändrade hotbilder
  2. Behovet av spetsteknologi
  3. Förändrade säkerhetsbehov
  4. Säkerhetspolitiska och ekonomiska makrofaktorer
  5. Samhällets integration kräver partnerskap
  6. Komplexa lösningar innebär komplexa affärer
  7. Lokal förankring ger nya affärsmöjligheter
  8. Hålla en unik kompetensnivå över tid

Den strategiska inriktningen krävde att verksamhetsförmågan anpassades till nya förhållanden.

Globalt förändrade hotbilder – minskande försvarsbudgetar

Efter kalla kriget inleddes en period av oklara hotbilder där internationell terrorism och lokala oroshärdar och krig uppstod.

Det direkta militära hotet från dåvarande Sovjetunionen upphörde, förändringarna i omvärlden blev snabba och genomgripande. Nya säkerhetspolitiska scenarier i förening med ansträngda ekonomier ledde till att många regeringar minskade sina försvarsbudgetar. Länder i världen såg också över den försvarspolitiska inriktningen, där tekniskt kvalitativa lösningar kom att prioriteras. Utveckling avseende materielanskaffning var likartad i många länder där kvantiteterna minskade. Man ställde dock större prestandakrav vid nyanskaffningar av försvarsmateriel vilket resulterade i ökade kostnader.

I Sverige kom fokus att hamna på deltagande i internationella insatser inom ramen för EU och i olika samarbeten med Nato.

Behovet av spetsteknologi – fokus på forskning och förmågeutveckling

Avancerat teknologi är avgörande för att kunna nå framgång på den militära marknaden. En stor del av den tekniska utvecklingen i samhället har drivits fram av utveckling av militära produkter. För att kunna delta i internationella samarbetsprojekt inom både civil och militär industriverksamhet krävs satsningar på spetsteknologi.

Saab Aeronautics satsning på att utveckla obemannade flygfarkoster var en kraftfull satsning på spetsteknologi. Det gjorde det möjligt att delta i det europeiska utvecklingsprojektet Neuron.

Väsentliga satsningar på teknikstudier har gjorts kontinuerligt i olika forskningsprogram. Många av dessa studier har kombinerats inom ramen för olika teknikdemonstratorer för obemannad luftfart inom UAV-området, dessutom har avancerad teknik- och förmågeutveckling skett genom arbetet med teknikdemonstratorn Gripen Demo.

Exempel på teknikområden som varit under fokus är sensorteknik, presentationssystem för piloten, navigering, autonom styrning, simulering och modellering, modellbaserad systemutveckling och modellbaserad utveckling inom konstruktions- och produktionsteknik.

Utvecklingstiden för militära flygplan var tidigare ca15 år, den har radikalt förändrats inom Saab. Det har skett genom införande av nya arbetssätt och nya utvecklings- och produktionsmetoder samt ett nytt sätt att validera och verifiera produkten under utvecklingsarbetet, utvecklingstiden har därmed kunnat minskas till hälften. I förlängningen har det inneburit en kraftig satsning på teknisk förmågeutveckling och förändrad verksamhetsförmåga, med nya arbetssätt, metoder samt utvecklings- och produktionssystem.

Förändrade säkerhetsbehov – krav på ökad förmåga i värdekedjan

Fokus på både militär och civil säkerhet har de senaste 15 åren flyttats högre upp i värdekedjan. Utvecklingen går mot större systemlösningar och helhetsåtaganden, vilket innebär att en leverantör gör ett omfattande åtagagande med rollen som integratör av system, egna såväl som andras och är en konsekvens av förändrade gränsöverskridande och globala säkerhetsbehov.

Efterfrågan har utvecklats till att omfatta breda, integrerade lösningar med stort tjänsteinnehåll. Det har inneburit att man efterfrågar fulla drifts-och funktionsåtaganden med livscykelperspektiv.

Saab kan vara leverantör av en produkt eller ett system där en konkurrent har rollen som integratör eller operatör, vilket ställer krav på nya affärs- och samarbetsformer. Kravet är att både ha förmågan att kunna samarbeta och samtidigt kunna konkurrera.

Efterfrågan från marknaden har utvecklats mot produkter med funktioner som har operativ förmåga att genomföra både bevakningsuppdrag och stridsuppdrag eller kombinationer av dessa.

En snabbare teknisk utveckling har gett möjlighet till användning av mer avancerad mjukvara för simulering, modellering och sensorutveckling samt även gett förbättrade system för träning och support.

Säkerhetspolitiska och ekonomiska makrofaktorer

Under 2000-talet gick utvecklingen mot större allianser i freds- och välståndsbevarande syfte, vilket driver på mot en säkerhetsorienterad efterfrågan på produkter.

Prioriteringarna kan dock snabbt skifta mot mer traditionell försvarsteknik i samband med lokala konflikter som riskerar att trappas upp internationellt, vilket har också skett under de senaste 7-8 åren. Exempelvis kan nämnas Georgien 2008, Libyen 2013, Ukraina 2014 och inte minst från 2013 med arabiska vårens effekter på Mellanöstern och Afrika.

Den politiska utvecklingen påverkar en militär industri i högre grad än flertalet andra industrigrenar.

Samhällets integration kräver partnerskap - industrin tar över infrastrukturellt ansvar

Stora utvecklingsprojekt både inom det militära och civila området, har börjat genomföras med deltagande av offentliga och privata parter i olika kombinationer.

Det medför att nya kravbilder och affärsmodeller växer fram. Man kan se det framför allt inom infrastrukturområdet där drift sker av stora anläggningar och system t.ex. flygplatser, hamnar, omlastningsterminaler, järnvägs- och energisystem etc.

De så kallade OPS-lösningarna har kommit att bli intressanta, då nya finansieringsmöjligheter möjliggjorts. Införandet av OPS-lösningar innebär oftast att traditionella affärs- och styrmodeller måste ersättas med nya, det gäller såväl finansiering som drift. Ett exempel på OPS-lösning där Saab medverkar, är i ett EU-drivet forskningsprojekt kallat ”Clean Sky”, vilket syftar till minskade utsläpp av ”växthusgaser” vid flygtransporter. Det är en banbrytande teknik som kommer att användas på framtida trafikflygplan för att minska bränsleförbrukningen och miljöpåverkan, vilket är ett av de främsta målen för forskningsprojektet ”Clean Sky”.

Privata aktörer, däribland Saab, erbjuder stater och myndigheter att ta över och driva hela eller delar av kundens infrastruktur. Sådana stora kontrakt specificerar funktionella krav och vilken kvalitet som ska levereras till given kostnad.

Saab har som exempel ett långsiktigt avtal med FMV gällande ett helhetsåtagande för flygsystemet SK 60 (för pilotutbildning). Saab är där huvudleverantör och ansvarar för drift, underhåll och vidmakthållande av samtliga SK 60-flygplan. Detta åtagande innebär att systemet är luftvärdigt och finns tillgängligt i enlighet med Försvarsmaktens behov på de svenska flygflottiljerna.

Det militära och civila samarbetet har kommit att bli vanligare mellan länder, till exempel har försvarsmakterna i de nordiska länderna en uttalad ambition om att öka sitt samarbete. Sådana förändringar får naturligtvis direkt påverkan på industrin.

Komplexa lösningar innebär komplexa affärer – fokus på industrisamarbeten

Försäljning av stora, komplexa lösningar som Gripen-system med tillhörande produkter, innebär långa och komplexa processer med olika typer av aktörer och affärer involverade. En Gripen-affär representerar en stor investering för köparen på stora summor över en längre tidsperiod, innebörden av detta är att många intressen och intressenter kommer att samverka i affärsupplägget.

Kraven på industriella samarbeten, handlar om djupgående industrisamarbete kopplat till försvarsaffären. I stort sett alla länder världen över kräver industrisamarbete, så även Sverige, i samband med mer omfattande inköp av försvarsmateriel. De specifika kraven på dessa är oftast reglerade i ländernas upphandlingslagstiftning.

Syftet med industriella samarbeten är oftast att stärka industriutveckling och produktion i landet. Leverantören får ett åtagande att i kundlandet generera och stödja investeringar som skapar ny export. Dessutom är det väsentligt att samarbetet inkluderar forskning och utveckling samt teknologiöverföring, i syfte att generera konkurrenskraft och skapa nya affärsverksamheter och därmed nya arbetstillfällen.

Ofta används dessa samarbeten för att styra satsningar till områden av nationellt strategiskt intresse. Det långsiktiga målet är att de skall skapa tillväxt i ekonomin och därmed förstärka statsbudgeten. Värdet på de industriella samarbetena kan uppgå till 100 procent av kontraktsvärdet eller mer. Saab har lång erfarenhet av omfattande industrisamarbeten med svenska och internationella företag.

Lokal förankring ger affärsmöjligheter – krav för att vara ”preferred supplier”

Parallellt med utvecklingen mot ett globalt samhälle där alla har intresse av att helheten fungerar, finns ett behov av lokal förankring. Detta gäller både den militära och den civila marknaden. Vinnare är globalt verksamma företag med starka lokala positioner.

Kunder efterfrågar integrerade lösningar från företag med hög kännedom om både de internationella sammanhangen och de specifika förutsättningarna på de lokala marknaderna. För att öka möjligheterna att bli vald som affärspartner och även få en del av sin utveckling finansierad via statliga anslag, så är det viktigt att etablera sig lokalt.

Starka lokala positioner krävs för att vara ”preferred supplier” till kunderna och då få en del av sin utveckling finansierad via försvarsanslagen.

Kunderna inom det militära området är landets försvarsmakt. För Saab och Gripen-systemet är skapande av regionala ”hubs” i olika världsdelar väsentligt, för att ge möjlighet till nya eftermarknadsaffärer och att ge kunderna god tillgänglighet till underhåll och service. Utifrån en redan stark närvaro på de prioriterade geografiska marknaderna stärker Saab närvaron ytterligare, genom etableringen av sex marknadsområden.

Hålla en unik kompetensnivå över tid – kräver framgent nya finansieringsformer och strategiska partnerskap

Först har Sverige gått från att ha fokus på renodlad svensk försvarsförmåga, till fokus på ett internationellt deltagande tillsammans med andra länder. Senare har det uppstått ett mer blandat perspektiv på Sveriges roll med ett starkt territorialt försvar och med deltagande i internationella uppdrag.

Svenska statens försvarsanslag har genom åren på ett avgörande sätt bidragit till uppbyggnaden av Saabs kompetenser. Detta har skett genom att man varit den största och mest betydelsefulla kunden, både som utvecklingspartner och referenskund.

Minskade svenska försvarsanslag har krävt utveckling av nya finansieringsformer, för att behålla det teknologiska försprång som har varit avgörande för att kunna hålla en unik kompetensnivå över tid.

Även framgent kommer det att finnas behov av kundfinansiering för utveckling av stora industriprojekt, vilket också kräver förmåga att etablera strategiska positioner och partnerskap på väsentliga marknader.

Förändrad omvärld

Detta avsnitt beskriver Saabs anpassningsförmåga till den stora förändring som skett inom det säkerhetspolitiska området och hur det påverkat Sverige militärstrategiskt och industriellt.

Vill du läsa hela denna text hittar du den under Vägar till ny förmåga, Anpassningsförmåga och Förändrad omvärld.

Högteknologi på export

Marknaden för försvarsmateriel blir alltmer internationell. Dels är kunderna idag i större utsträckning öppna för alternativ från många olika leverantörer, dels sker mycket av utvecklingsarbetet genom internationella samarbeten med företag från olika länder.

På Saabs hemmamarknader och i synnerhet på den svenska, sker mycket av det utvecklingsarbete som leder fram till nya produktgenerationer. Det nära samarbetet med den svenska kunden och erfarenheterna av att vara systemsammanhållande leverantör i förhållande till den svenska försvarsmakten, är av stor betydelse för Saab. Den svenska hemmamarknaden är dock förhållandevis liten.

Den svenska statsmakten stödjer Saabs exportansträngningar

Deltagandet i internationella krishanteringsinsatser ställer också krav på att det svenska försvaret, och att svensk materiel fungerar väl i internationella sammanhang. Dessutom bidrar en ökad exportandel till att sänka kostnaden för produktserier i Sverige. Den svenska statsmakten stödjer därför Saabs exportansträngningar.

En värld i förändring – påverkan från nya internationella strukturer

Saab påverkas av en rad förhållanden och drivkrafter från omvärlden, vilka för med sig möjligheter, hot och utmaningar. Det som driver utvecklingen på Saabs marknader är säkerhetsbehovens och hotbildernas förändring, både inom den militära sektorn och i det civila samhället.

Trenderna leder till att en allt större del av forskning och utveckling måste självfinansieras av försvarsindustrin. För att kunna delta i internationella industriprojekt på försvarsområdet är avancerad spetsteknologi en förutsättning.

Det blir samtidigt vanligare att stora drifts- och underhållsaffärer på det militära och det civila området genomförs med deltagande av både offentliga och privata aktörer i så kallade OPS-lösningar. Försvarsmakter kontrakterar i tilltagande utsträckning ut hela utbildnings-, drifts- och supportverksamheter. Utvecklingen ökar också efterfrågan på träning, support och underhåll.

Kunderna söker integrerade lösningar från företag som känner till de lokala förutsättningarna. Det ökar påtagligt möjligheterna att få vara kundens valda leverantör och inte minst att få en del av sin utveckling kundfinansierad.

Kompetensförsörjning - för kritiska teknologier

Att säkerställa fortsatt spetskompetens inom kritiska teknologier är också ett tungt motiv för Saab. I hög grad handlar det om att allokera FoU-resurser till områden som har möjlighet till ledande positioner och helst breda tillämpningar. Sveriges försvarspolitik påverkar Saabs produktutveckling. Den svenska staten genom Försvarsmakten och FMV har genom åren stått för en stor del av Saabs produktutveckling.

Bakgrunden till detta var Sveriges neutralitetspolitik med betoning på invasionsförsvar, det vill säga stora egna förband med relativt låg beredskap. En inhemsk militärindustri säkerställde att Sverige hade materiel i läge av avspärrning, samtidigt som det fanns tid att utveckla kvalificerad materiel eftersom behoven inte var akuta. Försvarsmakten kunde planera på tio års sikt. Sedan början av 2000-talet är läget ett helt annat, istället för neutralitetspolitik fokuserar Sverige på internationellt samarbete i alla dess former.

Invasionsförsvaret har numera ersatts av ett insatsförsvar, det vill säga mindre och mer kvalificerade förband som på kort varsel kan sättas in i operationer runtom i världen och i samverkan med andra nationer.

Aktiv produktledning - för offensiva FoU-investeringar med partnersamverkan

Avgörande är att driva en aktiv produktledning, det innebär aktiva val av områden som erfordrar FoU-investeringar. Utgångspunkten har varit fokusering på att förnya och vidareutveckla produkter för de områden där Saab har en god internationell konkurrenskraft.

Anpassning till de förändrade förutsättningar som svenska staten har gjort avseende inriktning på insatsförsvar, har satt fokus på ett antal områden för Saab. Man har gjort olika strategiska val som ökad och förändrad samverkan med partners, satsning på teknologiutveckling och teknikdemonstratorer samt effektivisering av verksamhet.

Strategisk inriktning – fokus på målstyrning

Saab har sedan mitten av 2000-talet arbetat med olika effektiviseringsprogram, ett viktigt resultat av detta arbete har gett ett mer integrerat företag vad gäller målfokus, prioriteringar och processer.

Resultatet av kostnadsreduktionsprogrammet som påbörjades i mitten av 2000-talet, har blivit etablerat och institutionaliserat. Resultatet är nu en integrerad del av den dagliga verksamheten.

Målstyrningen är inriktad på fyra strategiska områden som tillsammans ger ett helhetsfokus på verksamheten inom följande områden:

  1. På lönsam tillväxt genom samarbeten, satsningar på affärsmässighet och på ökad försäljning av befintliga produkter.
  2. Genom investeringar i befintlig produktportfölj och samarbeten för nya produkter.
  3. På effektiv verksamhet genom olika partnerskap, excellent befintlig och framtida verksamhetsförmåga.
  4. På medarbetare genom strategisk kompetensförsörjning, utveckla ledarskap och medarbetarskap samt stärka internationaliserat arbetssätt.

Investeringar i högteknologiska lösningar

Det finns ett starkt strategiskt fokus i produktutvecklingen och att få största effektivitet i denna är avgörande.

I takt med ändrade kundbeteenden både vad gäller inköp och produkternas operativa användning, krävs nya lösningar som möter många kunders behov.
Ett utmärkt sätt att praktiskt realisera detta är att i samverkan med kunder och olika partners, ta fram olika teknikdemonstratorer som kan visa på nya tekniska lösningar och som ökar kunders operativa förmåga.

Några exempel på detta är följande teknikdemonstratorer:

  • FILUR - programmet för att ta fram kompetens inom lågsignatur/”stealth-teknik”.
  • SHARC - programmet där man ville visa att man på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt kunde demonstrera autonom flygning.
  • Neuron - programmet där man visade på ett antal teknikområden för ett UCAV-system. Man visade på ett taktiskt och inte minst ekonomiskt sätt att i en modern lednings- och beslutstödsmiljö genomföra vapeninsats mot markmål.
  • Gripen Demo – programmet som visade nya förmågor i Gripen-systemet med längre räckvidd ökad operativ förmåga.

Teknikdemonstratorer är ett bra sätt att utveckla kompetens och strategiska samarbeten samt att kunna genomföra praktiska tester av nya produktkoncept i syfte att få ökad förståelse för både den svenska försvarsmaktens behov, och de viktigaste internationella kundernas behov.

Härigenom är arbetet med produktledning viktigt för att fokusera på och välja rätt områden för FoU-investeringar, genom att dessutom modularisera i så hög utsträckning som möjligt kan man återanvända produktlösningar.

Nya förutsättningar för forskning och utveckling

Utvecklingen mot internationella samarbeten och systemsamverkan innebär krav på öppna system som kan koordineras och integreras operationellt. Följden av detta blir att en allt större del av utvecklingsarbetet också sker i samarbete. Det bidrar till att försvarsindustrin i minskande grad kan finansiera sin utveckling via nationella försvarsbudgetar.

Det har blivit ett faktum att krympande statsbudgetar i sig inte ger utrymme för forskning och utveckling (FoU) i samma utsträckning som tidigare. I allt högre grad vill även försvarsmakterna världen över ha tillgång till det bästa på marknaden, oavsett ursprung, och kunna få det levererat inom kort tid. Därför måste en allt större del av forskning och utveckling egenfinansieras av försvarsindustrin.

Lokal närvaro ofta avgörande

Trots trenden mot ökad internationell samverkan är behovet av en stark lokal förankring avgörande för framgång både på den militära och på den civila marknaden. Kunderna söker integrerade lösningar från företag som känner till de lokala förutsättningarna och kan anpassa sina lösningar efter dessa. Därför är det viktigt att etablera sig lokalt och att bygga upp inhemsk kompetens och kännedom om den lokala situationen för att bli framgångsrik.

Nya marknadskrav

Detta avsnitt beskriver kortfattat olika typer av satsningar och de begränsningar och restriktioner som finns på marknaden för militära flygsystem.

Marknaden för militära stridsflygsystem kräver anpassningsförmåga. I slutet av 1990-talet fanns ett växande behov av övervakning i det samhällsklimat som växte fram under denna tid. Man beslutade därför att börja arbeta med ett nytt marknadssegment i form av obemannade flygande farkoster, detta gällde både för civila och för militära tillämpningar.

Drivande för detta arbete var att utveckla ny och innovativ teknik som kunde användas för befintliga produkter som Gripen, men också utveckla nya produkter för nya marknader. Det här kunde bli ett komplement till Gripen, men också utvidga möjligheterna och förmågan med att kombinera Gripen med obemannade farkoster. Målet var att Saab och Sverige skall öka möjligheterna för samverkan med andra europeiska länder och försvarsindustrier.

En annan strategisk inriktning för att öka volym och säkra teknisk förmåga var att starta verksamhet för att utveckla och sälja delsystem. Det visade sig att det var svårt att nå ut på marknaden, då upphandlingar inom flygindustrin skedde på ett annat sätt genom att man köpte in varje apparat separat och inte var vana att köpa hela delsystem.

Det är svårt att skapa erforderliga marginaler när man behöver integrera andra leverantörers apparater till ett större delsystem, då förädlingsvärdet av själva integrationsarbetet är lågt i förhållande till de risker som detta är förknippat med. Därav kunde ingen lönsamhet uppnås. Initiativet pågick under perioden 2005-2008.

Marknad och positionering för militärt stridsflyg

Hur skall man då kunna bedöma vilka affärs och produkterbjudanden som förutsättningarna erbjuder? Varje marknad har sina specifika förutsättningar, den militära flygindustrin har en extra krydda genom att den försvarspolitiska dimensionen är en mycket starkt påverkande faktor vid alla stora militära upphandlingar.

Några grundläggande kriterier måste därför beaktas - vilka avgörande beslutsfaktorer finns hos olika typer av kunder - vilken preferensordning har man? I nedanstående tabeller ges exempel på hänsynstaganden som måste hanteras i beslut kring positionering på marknader och inriktning av produktportföljen.

Kundkategorier

I nedanstående tabell visas en förenklad bedömning av olika länders förmågor, ambitioner och försvarsanslag vs BNP. Här anges inga ges exakta belopp utan endast en principiell storleksordning.

Viktigaste preferenser för olika typer av kunder

Hänsynstaganden i kampanjarbete - Kundernas preferenser

Erfarenheterna från kampanjarbeten är att när man kommer till den slutliga beslutsprocessen, finns en rangordning som är vanligt förekommande och som visas enligt nedanstående. Då politik utgör det viktigaste kriteriet vid beslut och Sverige är en liten nation, måste vårt erbjudande vara mycket starkare än konkurrenternas på övriga punkter för att balansera den totala bedömningen.

  1. Politik
  2. Bra produkt
  3. Bra Logistikpaket (ILS)
  4. Pris – LCC
  5. Finansiering
  6. Offset

Framgångsfaktorer – systemförståelse med samverkan och anpassningsförmåga

Viktiga framgångsfaktorer i kampanjarbete som gjort att det möjligt att hävda sig i konkurrensen är:

  1. Svensk kultur, litet neutralt land, seriösa och pålitliga och håller åtagande.
  2. Teamwork med leverantörer/partners.
  3. Bra produkt och pris.
  4. Ägaren Investor uthållig, har bred industriell styrka inom svensk industri, bra för offset.
  5. Saabs förmåga att leda arbete i värdeflödet på alla nivåer i verksamheter och på teknikområden.
  6. Avgörande för att lyckas i kampanjarbete är bra teamledare och medarbetare som är bra teamspelare.

Produkten Gripen är en mycket avancerad produkt och har låg livscykelkostnad. Produkterbjudandet för Gripen medger också ett mycket konkurrenskraftigt industriellt samarbete såväl som för teknik- och teknologiöverföring. Detta är ett nödvändigt men ej tillräckligt villkor för att kunna vinna affärer. Genom att våra konkurrenter har ett stort internationellt politiskt inflytande så måste en mindre industrination i stället ta tillvara på den styrka som det svenska samhället under decennier byggt upp och förädlat, nämligen samarbete och samförstånd som den svenska kulturen bygger på. Därför är en nära samverkan mellan industri, myndigheter, regering och försvarsmakten viktig vid alla exportaffärer.

Viktiga aktörer i detta arbete är inom regering och myndigheter, Statsministern, Försvarsexportmyndigheten FXM (till och med 2015), Kunden - Försvarets materielverk (FMV), Brukaren - Försvarsmakten (FM), Överbefälhavaren (ÖB), Inspektionen för strategiska produkter ISP, Exportkreditnämnden EKN, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet (UD), ambassader etc. Förankring behövs inom de ledande politiska partierna.

För industrisamarbeten är ägaren Investors hela industriella och finansiella styrka vad som erfordras. Dessutom är det väsentligt att ha en nära samverkan med leverantörer och partners för att kunna ta tillvara på deras styrkor och ”strukturella inflytande”.

Exempel på kundernas preferens

USA som ledande nation i den militära flygindustrin säljer inte bara flygplan och hela materielsystem, man har också en stor fördel av sin politiska position som världsledande militär nation. USA har därför tidigare ej behövt satsa lika kraftfullt på att erbjuda helhetslösningar med motköp eller olika finansieringsalternativ såsom leasing, teknologiöverföring och industrisamarbete.

För små länder som ej vill låsa stora investeringar men ändå behöver en stark försvarsmakt, är leasingalternativet vid anskaffning en stor fördel. Saab visade att leasing var framgångsrikt som finansieringsalternativ vid FMVs leasingaffär av Gripen C/D till Ungern och Tjeckien.

Myndighetskrav och effektiv verksamhet

Detta avsnitt beskriver kortfattat hur Saab omsätter myndigheternas krav på att bygga komplexa och avancerade produkter till luftvärdiga militära farkoster.

Vill du läsa hela denna text hittar du den under Vägar till ny förmåga, Anpassningsförmåga och Myndighetskrav ger effektiv verksamhet.

Bakgrund

Den militära luftfartsmyndigheten har överlåtit på industrin att ta ett helhetsansvar för leverans av militära produkter, vilket krävde att Saab kunde möta myndigheters krav och behålla en effektiv verksamhet.

I Sverige finns en ansvarsstruktur för flygmaterielsystem avseende militära produkter. Det ansvaret flyttades under 1990-talet från myndigheten Försvarets Materielverk till Saab. Ansvaret avser framtagande samt påvisande av att en militär luftfarkosten är säker och därmed luftvärdig. För luftfarkosterna, i detta fall flygplanen Gripen och SK60, har Saab ett säkerhetsmässigt ansvar mot myndigheten.

Saab blev en så kallad verksamhetsutövare i det militära luftfartssystemet och är därmed auktoriserad i denna ansvarsstruktur. Saab kan nu deklarera luftvärdighet för flygplan och för Luftfartyg, både för bemannade och obemannade flygfarkoster. Auktorisationen har gjorts av den Militära Flyginspektionen.

Kravuppfyllnad

För att uppfylla myndigheternas krav, ”Regler för Militär Luftfart” från kunden Försvarets Materielverk, Försvarsmakten och Militära Flyginspektionen, måste Saab ha dokumenterad ansvarsstruktur och kompetens och fått erforderliga tillstånd.

De företag som har tillstånd att utveckla militära produkter måste kunna bevisa hur arbetet genomförs och kontrolleras för att få myndigheternas godkännande.

Detta görs genom att Saab tolkar det militära regelverket och utformar ett verksamhetsledningssystem med processer som man arbetar efter. Beviset mot myndigheten att Saab arbetar på ett korrekt sätt utgörs då av Saabs verksamhetsledningssystem som alla medarbetare arbetar efter.

Saabs verksamhetsledningssystem är heltäckande för hur man skall utveckla och bygga flygfarkoster på ett säkert sätt, vilket är en viktig komponent för att företaget skall kunna deklarera en produkt som luftvärdig.

Verksamhetsledningssystemet styr och vägleder företagets medarbetare genom att fånga externa och interna krav på verksamheten och omsätta dessa i processer, metoder, roller m.m. Dessa processer och metoder har accepterats av myndigheten vid inträdesrevisionen som är det tillfälle, då Saab blivit godkända och fått erforderliga tillstånd från myndigheten. Myndigheten kontrollerar därefter årligen att verksamheten efterlever kraven och har godkända arbetssätt. Principiella ändringar som berör arbetssätt skall godkännas av myndigheten.

Verksamhetstillstånd

Saab har ett antal olika tillstånd, som exempel finns verksamhetstillstånd för Design, Produktion, Flygtjänst samt Flygunderhållstjänst. Dessa tillstånd är kopplade till flera andra tillståndspliktiga verksamheter som Flygvädertjänst, Flygplatser och Baser samt Flygledning/Stridsledning och samband.

Ansvar

Inom verksamhetsområdet Design finns en roll som kallas för ”Head of Design”, denna roll är överordnat ansvarig för att alla luftvärdighetskrav uppfylls.

En designorganisation byggs upp av ett antal roller i en hierarkisk struktur, överordnat ansvarig är verkställande direktören för Saab AB - delegering sker sedan i flera nivåer. Praktiskt är ansvaret uppdelat på chefen för designorganisationen (”Head of Design”), chefen för kontoret för ”luftvärdighetsbevis” och chefen för funktionen för oberoende övervakning av system för konstruktionsgranskning. Visst specifikt ansvar finns även hos personal med rätt att fatta beslut som påverkar luftvärdighet, samt personal som kontrollerar och verifierar krav som berör luftvärdighet. Centralt för arbetet med luftvärdighetsfrågor är att övervaka hur processer och metoder för designsäkring efterlevs.

”Head of Design” verkar praktiskt genom en annan roll som benämns Chefsingenjör, en Chefsingenjör har ansvar för en eller flera produkter och deltar i de olika produktutvecklingsprojekten.

”Head of Design” och främst Chefsingenjörer ger riktlinjer för luftvärdighetskrav på produktens design, dessa roller har mandat att fatta beslut om vilka krav man kan ställa på tekniska lösningar för att myndighetens krav på luftvärdig produkt skall vara säkerställd.

Teknikområden

De komplexa produkter som byggs av Saab kräver en stor mängd olika tekniska discipliner. Saab har valt att organisera systemutvecklingsarbetet inom 14 olika teknikområden, varje teknikområde har för detta ändamål anpassade metoder och verktyg.

Respektive teknikområde är i sin tur uppdelade i ansvarsstrukturer, för militära produkter används en så kallad materielgruppsstruktur. Denna är struktur är överenskommen med den svenska kunden.

Materielgruppsstrukturen är indelad i cirka 70 materielgrupper för att realisera flygplansutvecklingen, exempelvis aerodynamik, navigation, radar etc.

Cirka 20 ytterligare materielgrupper är kopplade till övriga produkter som ingår i det kompletta flygmaterielsystemet, exempelvis yttre last, träningssystem, planerings- och utvärderingssystem.

Mognadsutveckling

För att säkra en effektiv verksamhet och kunna bygga avancerade och säkra produkter, sker utvecklingen i ett antal mognadssteg. Utvecklingsarbetet av en produkt kan principiellt beskrivas som en tillväxt av mognad i de system som bygger upp produkten, mognaden pågår successivt i olika steg till dess man har kunnat verifiera och validera att alla överenskomna krav är uppfyllda.

En stegvis mognadsutveckling vid utvecklingsarbete är väsentligt för att kunna säkerställa och förbättra ”struktur” i vald design samt i systemets- och produktens arkitektur.

Grundläggande arbete för att kunna skapa en sund mognadsutveckling är att definiera mål, ta fram strategier, mäta tillväxt och mognad på framtagna resultat för produkten.

För att lyckas krävs en tydlig nedbrytning i olika greppbara delsteg, målmedveten styrning på varje delsteg, uppföljning och anpassning av kravbilden samt en kontinuerlig utveckling inom samtliga teknikområden.

Mognadsutveckling vid produktutveckling omfattar många olika arbetsmoment och mognadssteg, där olika typer av granskningar blir avgörande för bedömningar om mognadsutvecklingen. Man kan dela in mognadsutvecklingen i följande tio steg:

Steg 1 Grundläggande design - där både arbetssätt och arkitektur för produkten är klara. Dessutom är projektform, utvecklings- och kvalitetsplan, processer, metoder och verktyg definierade.

Steg 2 Produktionsstart - för att bygga produkten. Detta förutsätter att struktur och systemarkitektur på flygplan och konstruktionsunderlaget är färdigt, dessutom skall alla komponenter vara definierade. Konstruktion innebär att systemarbetet och den faktiska produktionen av flygplanet kommer igång. Den taktiska förmågan för att operera flygplanet måste också vara definierad.

Steg 3 Provvärdighet - är grunden för utprovning med provvärdiga simulatorer, vilket krävs för att kunna verifiera och validera ett komplett flygplan. Då erfordras att simuleringskapacitet är definierad, framtagen och fullt fungerande med simulering av funktioner, flygegenskaper och taktisk förmåga.

Steg 4 Flygsäkerhetskontroll - utgör grund för att säkra funktion och egenskaper med en flygsäkerhetskontroll inför flygning i simulator. Verifiering görs för att säkra att alla funktioner i flygplanet är i luftvärdigt tillstånd.

Steg 5 Första flygning - är kvittens på att utvecklingsarbetet har kommit så långt att alla godkännanden är klara från ”de roller” som är ansvariga för Luftvärdighetsprocess- och flygtesttillstånd.

Steg 6 Grundläggande flyg och stridsledningsförmåga - innebär att grundförmågan för flygplanet finns färdig. Grundförmågan innebär att planering av uppdrag kan göras, att människa-maskin-gränssnitt är färdigt samt att alla funktioner för att navigera och kommunicera är färdiga. I grundförmågan ingår också system för radar, motmedel och all sensorfunktionalitet samt system för kommunikation mellan flygplan.

Steg 7 Taktisk förmåga - innebär att den taktiska förmågan utvecklas i flera delsteg. Exempel på taktiska förmågor är jakt-, attack-, spaningsförmåga.

Steg 8 Kundleverans - innebär att alla systemtester för komplett funktionalitet och kapacitet är klara och kunden kan hantera den taktiska loopen.

Steg 9 Förbandsintroduktion - innebär att produkten tas i drift hos brukaren som är Försvarsmakten.

Steg 10 Återmatning från kunder och brukare - innebär att återmatningsloopar, service och uppdateringar har tagits om hand från kund och brukare. Under de minst trettio år som flygmaterielsystemet förväntas användas, sker kontinuerligt service, uppdateringar och anpassningar till nya tekniska lösningar.

Kompetens

För att genomföra avancerad produktutveckling krävs stor kompetens hos de tekniska ledare som leder ett utvecklingsarbete. Tekniska ledare som utses har en hög teknisk kompetens, mycket god verbal förmåga att kommunicera och delge systemutvecklare erfarenhetsbaserad kunskap. De tekniska ledarna ansvarar också för att utveckla hela teknikorganisationens förmåga genom sitt ledarskap och deltagande i de forum som fattar viktiga tekniska beslut.

Genom att utveckling av flygande militära farkoster är en mycket avancerad industriell verksamhet, krävs att ingenjörsförmågan är mycket hög och ständigt under utveckling. För att omsätta detta praktiskt arbetar Saab med en ”Kompetenstrappa”, alla ingenjörer befinner sig någonstans på denna trappa.

Saab har satsat stort på utbildning och möjlighet till kompetensutveckling, både på bredd och djup. Ett särskilt utbildnings- och arbetsrotationsprogram finns etablerat inom utvecklingsverksamheten, programmet kallas ”Breda ingenjörsprogrammet”.

För att kunna utveckla ett flygmaterielsystem som omfattar 14 teknikområden och hålla erforderlig kompetens över produkternas livscykel krävs omfattande kunskaper och erfarenheter.

Systemutveckling

Systemutveckling är en del av mognadsutvecklingen och genomförs enligt en internationellt vedertagen modell kallad V-modellen, den säkrar att alla krav omhändertas, verifieras och valideras till en leveransgodkänd produkt.

För att bedriva utvecklingsarbete för produkter som är mycket komplexa, där det dessutom finns många ingenjörer som deltar, är det lämpligt att beskriva hur detta arbete skall genomföras i en modell.

Modellen skall säkerställa att alla kundkrav tagits om hand och att de blivit implementerade och uppnådda. I denna modell kan de krav som definierats i samverkan med kunden hanteras för hela värdeflödet som utvecklingsarbetet omfattar. Krav kan också komma från konceptstudier som genomförts utan kunddeltagande.

Detta sätt att beskriva ett utvecklingsarbete garanterar att man har delat upp kraven i olika nivåer, så att man enkelt kan realisera dessa.

Författarens reflektioner