Förändrad omvärld

Vägledning till läsaren

Denna text berör olika typer av frågor som handlar om ändrade förhållande för försvarsindustrin, beroende på förändringar inom det säkerhetspolitiska området. Här kan du läsa om förutsättningar och utmaningar för försvarsindustrier.

Bakgrund

Det finns fortfarande ett antal faktorer som i hög grad skiljer försvarsmarknaden från andra typer av internationella marknader. Försvarsmarknaden karakteriseras av betydande exportregleringar.

På flera nationella marknader finns en stark inhemsk aktör med nära band till en nationell kund.

Inköp av försvarsmateriel innebär ofta ett betydande finansiellt åtagande hos kunden och det är dessutom ett beslut med lång tidshorisont.

Både militärteknologiska, säkerhetspolitiska och andra överväganden har därför stor betydelse vid beslut om köp av försvarsmateriel.

Ofta ställs krav på åtaganden från den säljande parten, till exempel i form av tekniköverföring eller olika former av industrisamarbeten. Dessa åtaganden har stor betydelse när det gäller förutsättningarna för att etablera en långsiktig god relation med kunden. Möjligheten att kunna erbjuda kunden en bra finansieringslösning är också en viktig konkurrensfaktor.

Rekommendation

Författaren rekommenderar nedanstående texter som har koppling till denna berättelse: Under Anpassningsförmåga, läs gärna Säkerhetspolitiska förändringar, under Verksamhetsförmåga, läs gärna Målstyra verksamhet och Genomföra förmågeutveckling.

Texten berör markerade områden inom förändrings-resan i flygindustrin

Sammanfattning

Marknaden för försvarsmateriel blir alltmer internationell. Dels är kunderna idag i större utsträckning öppna för alternativ från många olika leverantörer, dels sker mycket av utvecklingsarbetet genom internationella samarbeten med företag från olika länder.

För Sverige handlar det om att säkerställa att försvarsindustriell kompetens finns kvar i landet och att Sverige finns med i avancerade försvarsindustriella utvecklingssamarbeten. Det är viktigt för att kunna fullfölja Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Anpassning till de förändrade förutsättningar som svenska staten har gjort avseende inriktning på insatsförsvar, har satt fokus på ett antal områden för Saab. Man har gjort olika strategiska val som ökad och förändrad samverkan med partners, satsning på teknologiutveckling och teknikdemonstratorer samt effektivisering av verksamhet.

Teknikdemonstratorer är ett bra sätt att utveckla kompetens och strategiska samarbeten. Man kan då genomföra praktiska tester av nya produktkoncept för att få ökad förståelse för både den svenska försvarsmaktens behov, och de viktigaste internationella kundernas behov.

Beskrivning av innehåll

  • Under det senaste årtiondet har marknaden för försvarsmateriel blivit mer internationell, högteknologi på export är mer än bara vapensystem, samarbete internationellt är en framgångsfaktor.
  • Det som driver utvecklingen på Saabs marknader är säkerhetsbehovens och hotbildernas förändring, både inom den militära sektorn och i det civila samhället.
  • Att säkerställa fortsatt spetskompetens inom kritiska teknologier är också ett tungt motiv för Saab.
  • Det har både i Sverige och internationellt blivit en förändrad inriktning på materielförsörjning som fått konsekvenser på marknaden.
  • Förändrade förutsättningar för försvarsbranschen och en förändrad säkerhetspolitisk utveckling ställer nya krav på samverkan och på integration.
  • Trender inom försvarsområdet är inriktning på högteknologiska lösningar, Detta ger nya förutsättningar för forskning och utveckling.
  • I slutet av denna berättelse, citeras uttalanden från en diskussion om förutsättningar och utmaningar för försvarsindustrier. Denna diskussion fördes 2010 mellan Marcus Wallenberg, Styrelseordförande för Saab och Håkan Buskhe, VD och koncernchef för Saab.

Högteknologi på export - betydande exportregleringar

Marknaden för försvarsmateriel blir alltmer internationell. Dels är kunderna idag i större utsträckning öppna för alternativ från många olika leverantörer, dels sker mycket av utvecklingsarbetet genom internationella samarbeten med företag från olika länder.

Det finns fortfarande ett antal faktorer som i hög grad skiljer försvarsmarknaden från andra typer av internationella marknader, den karakteriseras av betydande exportregleringar.

På flera nationella marknader finns en stark inhemsk aktör med nära band till en nationell kund. Inköp av försvarsmateriel innebär ofta ett betydande finansiellt åtagande hos kunden och det är dessutom ett beslut med lång tidshorisont. Både militärteknologiska och säkerhetspolitiska, men även andra överväganden har därför stor betydelse vid beslut om köp av försvarsmateriel.

Ofta ställs krav på åtaganden från den säljande parten, till exempel i form av tekniköverföring eller olika former av industrisamarbeten. Dessa åtaganden har stor betydelse när det gäller förutsättningarna för att etablera en långsiktig god relation med kunden. Även möjligheten att kunna erbjuda kunden en bra finansieringslösning är en viktig konkurrensfaktor.

Det ger långsiktiga positiva effekter för det köpande landet, men också nya affärsmöjligheter för andra företag. På Saabs hemmamarknader, och i synnerhet på den svenska, sker mycket av det utvecklingsarbete som leder fram till nya produktgenerationer. Det nära samarbetet med den svenska kunden och erfarenheterna av att vara systemsammanhållande leverantör i förhållande till den svenska försvarsmakten, är av stor betydelse för Saab. Den svenska hemmamarknaden är dock förhållandevis liten.

Därför har såväl Saab, som den svenska statsmakten intresse av att Saab ökar sin exportandel och sina internationella samarbeten. För Saabs del handlar det om att skapa en bredare kundbas.

Det uppnås genom försäljning av befintliga produkter, genom mer eller mindre omfattande anpassning och modifiering efter kundens behov, eller genom utveckling av nya system och produkter i samarbete med kunder och tillverkare utanför Sverige.

I Sverige är det Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP), som i enlighet med riksdagens riktlinjer, beviljar exporttillstånd. Inom Europa arbetar man för att harmonisera hanteringen av exportfrågor.

Kostnaden för försvarsmateriel i Sverige - svenska statsmakten stödjer Saabs exportansträngningar

Deltagandet i internationella krishanteringsinsatser ställer också krav på att det svenska försvaret och svensk materiel, fungerar väl i internationella sammanhang. Dessutom bidrar en ökad exportandel till att sänka kostnaden för produktserier i Sverige, den svenska statsmakten stödjer därför Saabs exportansträngningar.

Konkurrenskraftig produktportfölj, produktens tekniska kvalitet och prestanda är en självklar utgångspunkt inför en exportaffär. En konkurrenskraftig produkt är dock inte den enda faktorn som avgör om en affär genomförs.

Att ha etablerade partnerskap på den internationella marknaden för försvarsmateriel är viktigt. Ett exempel på sådant partnerskap var när Saab och brittiska BAE Systems samverkade för utveckling och marknadsföring av Gripen under ett antal år. BAE Systems är en av världens största tillverkare av försvarsmateriel med stort industriellt och finansiellt globalt nätverk. BAE Systems och Saab samverkade genom det samägda bolaget Gripen International som marknadsförde Gripen internationellt.

Lyhördhet inför kundens önskemål är nyckeln till att finna en bra samarbetslösning.

En värld i förändring - påverkan från nya internationella strukturer

Saab påverkas av en rad förhållanden och drivkrafter från omvärlden vilka för med sig möjligheter, hot och utmaningar. Det som driver utvecklingen på Saabs marknader är säkerhetsbehovens och hotbildernas förändring, både inom den militära sektorn och inom det civila samhället.

Dessutom är den politiska utvecklingen, på längre sikt även det globala ekonomiska läget viktiga drivfaktorer. Det har under åren utvecklats nya internationella strukturer som ökat de gränsöverskridande samarbetena, vilket har inneburit en förskjutning mot ett nätverksbaserat försvar och internationella insatsstyrkor.

Försvarsmakterna i de nordiska länderna har under åren uttalat ambitioner att öka sitt samarbete, vilket också ställer krav på teknik där olika system och komponenter samverkar, så kallade interoperabla lösningar. Allt större del av utvecklingsarbetet för att ta fram nya produkter och system, kommer att ske i olika typer av samarbeten. Försvarsmakterna har börjat efterfråga produkter på marknaden som är beprövade avseende teknologi och lösningar oavsett ursprung, denna är trend kan ses över hela världen.

Partnerskap mellan offentliga och privata aktörer - OPS-lösningar

Trenderna leder till att en allt större del av forskningen och utvecklingen måste självfinansieras av försvarsindustrin. För att kunna delta i internationella industriprojekt på försvarsområdet är avancerad spetsteknologi en förutsättning, varför partnerskap mellan offentliga och privata aktörer är en väsentlig del.

Det blir samtidigt vanligare att stora drifts- och underhållsaffärer både på det militära och civila området genomförs med deltagande av offentliga och privata aktörer i så kallade OPS-lösningar (Offentlig Privat Samverkan). Försvarsmakter kontrakterar i tilltagande utsträckning ut hela utbildnings-, drifts- och supportverksamheter. Utvecklingen ökar också efterfrågan på träning samt support och underhåll.

Saab har till exempel ett långsiktigt avtal med FMV gällande ett helhetsåtagande för träningsflygsystemet SK 60, där Saab som huvudleverantör ansvarar för drift, underhåll och vidmakthållande av samtliga SK 60-flygplan.

Breda, djupa och långsiktiga lösningar efterfrågas. En annan konsekvens av den fortsatta integrationen, är att kunder inom såväl det militära som civila området allt oftare efterfrågar breda, integrerade lösningar ofta med mer tjänsteinnehåll.

Utvecklingen rör sig mot fulla drifts- och funktionsåtaganden över hela livscykeln, där lösningarna utvärderas inte bara utifrån sina prestanda utan också utifrån kostnaderna att äga och operera systemen. Trots trenden mot ökad internationell samverkan, är behovet av en stark lokal förankring avgörande för framgång både på den militära och på den civila marknaden.

Kunder – krav på lokalt anknutna leverantörer och allianser

Kunderna söker integrerade lösningar från företag som känner till de lokala förutsättningarna. Det ökar påtagligt möjligheterna att få vara kundens valda leverantör och inte minst att få en del av sin utveckling kundfinansierad.

Saab har sedan några år konstaterat att den stora affärspotentialen ligger i en internationalisering av verksamheten. Bakgrunden är dels utvecklingen inom den militära sektorn, i Sverige och flertalet andra länder, dels den omfattande tillväxten av civila säkerhetsbehov världen över, inklusive de internationella flödena.

Svensk försvarsdoktrin bygger idag på samarbete inom främst EU:s och FN:s ramar och NATO-standard krävs för större delen av materiel och lösningar. Tätare internationella samarbeten ger upphov till en växande internationell marknad. Den kräver i sin tur en starkare internationell närvaro.

Utvecklingen ställer också krav på att Saab försäkrar sig om kostnadseffektiva lösningar, både i tillverknings- och i driftsledet. Nya teknologier måste få bredare tillämpning, helst inom både den militära och civila marknaden samt anpassa sig till internationella standarder.

Kompetensförsörjning - för kritiska teknologier

Att säkerställa fortsatt spetskompetens i kritiska teknologier är också ett tungt motiv för Saab. I hög grad handlar denna om att allokera FoU-resurser till områden som har möjlighet till ledande positioner och helst breda tillämpningar. Sveriges försvarspolitik påverkar Saabs produktutveckling. Den svenska staten, har genom åren stått för en stor del av Saabs produktutveckling genom Försvarsmakten och FMV.

Bakgrunden till detta var Sveriges neutralitetspolitik med betoning på invasionsförsvar, det vill säga stora egna förband med relativt låg beredskap. En inhemsk militärindustri säkerställde att Sverige hade materiel i läge av isolering från omvärlden, samtidigt som det fanns tid att utveckla kvalificerad materiel eftersom behoven inte var akuta. Försvarsmakten kunde planera på tio års sikt. Sedan början av 2000-talet är läget ett helt annat. Istället för neutralitetspolitik fokuserar Sverige på internationellt samarbete i alla dess former.

Invasionsförsvaret har ersatts av ett insatsförsvar, det vill säga mindre och mer kvalificerade förband som på kort varsel kan sättas in i operationer runtom i världen i samverkan med andra nationer.

Förändrad inriktning på materielförsörjning

Försvarsmakten och FMV har styrt om sin materielförsörjning. Det är nu allt viktigare att snabbt få fram ny utrustning, detta krav ökar intresset för att köp av redan färdigutvecklade produkter.

Denna förändring innebär att Saab behöver stå för en större del av produktförnyelsen, även om det fortfarande finns områden där produktutvecklingen fortsätter vara beroende av kundfinansiering. Det tydligaste exemplet är Gripen-systemet, som på lång sikt är avgörande för Sveriges förmåga att hävda sin suveränitet. Så länge Sverige använder Gripen måste vidareutvecklingen av systemet finansieras av den svenska staten men med viss samverkan av övriga kunder.

För Saabs övriga produktområden finns inte samma ambition hos det svenska försvaret att finansiera stora FoU-projekt. Saab får därmed skapa utrymme för sådana FoU-projekt genom att kontinuerligt arbeta med allmän rationalisering av verksamheten.

Aktiv produktledning - för offensiva FoU-investeringar med partnersamverkan

Avgörande är att driva en aktiv produktledning. Det innebär aktiva val av områden som erfordrar FoU-investeringar. Utgångspunkten har varit fokusering på att förnya och vidareutveckla produkter för de områden där Saab har god internationell konkurrenskraft.

En hög grad av modularisering är avgörande inom de områden Saab satsar på. Modulariseringen gör det möjligt att återanvända produktlösningar.

Av tradition har Saab varit inriktat på att göra mycket av utvecklingsarbetet i egen regi. Saab har därmed behövt behärska många olika teknikområden. För att stärka utvecklingskapaciteten långsiktigt behöver man öka graden av samarbeten inom olika teknikområden. Man kommer därmed att stärka samarbetet med olika partners i utvecklingsprogram.

Dessutom har riskexponering kunnat minskas genom att korta ledtider, vilket inneburit ökad anpassning till kundernas behov att snabbt få fram materiel.

Förändrade förutsättningar för försvarsbranschen

Anpassning till de förändrade förutsättningarna som svenska staten har gjort avseende inriktning på insatsförsvar, har satt fokus på ett antal områden för Saab. Man har gjort olika strategiska val som ökad och förändrad samverkan med partners, satsning på teknikutveckling, teknikdemonstratorer, effektivisering av verksamheten och på en fokuserad portfölj för att få lönsam tillväxt.

I ett historiskt perspektiv har Saab varit ett kraftfullt innovationsföretag för svensk avancerad teknik och det är viktigt för Sverige att den kapaciteten finns kvar. Saab har levt under hårt kostnadstryck under många år, trots detta håller Saabs produkter prestanda i världsklass och i kostnadseffektivitet.

Detta har inneburit ett antal olika aktiviteter under åren. Man har utvärderat marknadspositionen och identifierat var tillväxtmöjligheter finns som passar Saabs förmåga samt anpassat portföljen till områden med starka konkurrensfördelar och tillväxtmöjligheter.

Den långsiktiga geopolitiska utvecklingen på 2010-talet har gått mot överstatliga strukturer, där stater samarbetar och en säkerhetspolitisk doktrin. Denna doktrin är baserad på gemensamma intressen och gemensamt ansvar vilket i grunden har förändrat förutsättningarna för försvarsindustrin.

Bräckliga statsfinanser runt om i världen och växande civila säkerhetsbehov gynnar den leverantör som är flexibel och kostnadseffektiv.

Internationellt samarbete, politiskt, ekonomiskt och militärt fokuserar i allt högre grad på att säkra både de gemensamma intressena och funktionerna i det globala flödessamhället. I allt högre grad lever man efter en säkerhetspolitisk doktrin som säger, att man har gemensamma intressen som är större än de enskilda och ett gemensamt ansvar att försvara dessa intressen.

Globaliseringen och den ekonomiska integrationen leder generellt till, att politisk makt och ekonomiska resurser flyttas från nationell nivå uppåt till överstatlig och nedåt till lokal nivå. Djupa ekonomiska samarbeten mellan länder, stora städer, intresseorganisationer och globalt verksamma företag, kan idag betraktas som viktiga aktörer i det internationella politiska systemet.

Säkerhetspolitisk utveckling - krav på samverkan ställer krav på integration

Säkerhetspolitiskt har utvecklingen lett till att enskilda stater i praktiken har blivit mindre autonoma och i allt högre grad agerar samfällt, såväl strategiskt som operativt. Detta har stora implikationer på försvarsindustrier både när det gäller fokus i utvecklingsarbetet och finansieringen av desamma.

Unika, isolerade vapensystem blir allt mindre relevanta i en samverkansvärld, med krav på integration och koordination. Världens försvarsindustrier kan därför inte i samma utsträckning som tidigare bygga sin utveckling på försvarsanslag från enskild stat, utan måste i högre grad finansiera utvecklingsarbetet på egen hand eller i internationella samverkansprojekt.

Allt fler länder och internationella samarbetsorgan vill helt enkelt ha mer försvarseffekt för pengarna. Kraven på koordination och kostnadsfördelar gynnar en flexibel och kostnadseffektiv industriell aktör.

Under 2010-talet har förskjutningen mot nätverksbaserat försvar med internationella gemensamma styrkor skett, som baseras på att man har brett accepterade internationella mandat som skapar en gemensam ”utryckningsberedskap”. Gemensamma insatser förutsätter inte bara att de system som används kan koordineras, utan också att de fungerar med en övergripande operativ styrning.

Strategisk inriktning – fokus på målstyrning

Saab har sedan mitten av 2000-talet arbetat med olika effektiviseringsprogram. Ett viktigt resultat av detta arbete har gett ett mer integrerat företag vad gäller målfokus, prioriteringar och processer.

Resultatet har gett många funktionella synergier och ökat finansiella resurser samt inte minst utvecklat nya standardiserade processer. Man har etablerat ett antal kompetenscentra inom forskning och utveckling som gör att man får en samlad resurs och kompetens inom olika teknikområden för hela Saab-koncernen. Resultatet har bidragit till ökad förmåga och smidigare samverkan inom koncernen. Följden av kostnadsreduktionsprogrammet som genomfördes från mitten av 2000-talet är att det har blivit etablerat och institutionaliserat och är nu en integrerad del av den dagliga verksamheten.

Målstyrningen är inriktad på fyra strategiska områden som tillsammans ger ett helhetsfokus på verksamheten, dessa områden är:

  1. Få lönsam tillväxt genom samarbeten, satsningar på affärsmässighet och på ökad försäljning av befintliga produkter.
  2. Genom investeringar i befintlig produktportfölj och i samarbeten för nya produkter.
  3. Få effektiv verksamhet genom olika partnerskap, excellent befintlig och framtida verksamhetsförmåga.
  4. Få medarbetare genom strategisk kompetensförsörjning att utveckla ledarskap och medarbetarskap, samt stärka internationaliserat arbetssätt.

Investeringar i högteknologiska lösningar

Det finns ett starkt strategiskt fokus i produktutveckling, att få största effektivitet i denna är avgörande.

I takt med ändrade kundbeteenden både vad gäller inköp och produkternas operativa användning krävs nya lösningar som möter många kunders behov. Ett utmärkt sätt att praktiskt realisera detta är att i samverkan med kunder och olika partners, ta fram olika teknikdemonstratorer för att visa på nya tekniska lösningar som ökar kunders operativa förmåga.

Några exempel på detta är följande teknikdemonstratorer:

  • FILUR - programmet för att ta fram kompetens inom lågsignatur/stealth-teknologi.
  • SHARC - programmet där man ville visa att man på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt kunde demonstrera autonom flygning.
  • Neuron - programmet där man visade på ett antal tekniker och teknologier för ett UCAV-system. Man visade hur man på ett taktiskt och inte minst ekonomiskt sätt kan genomföra vapeninsats mot markmål i en modern lednings- och beslutstödsmiljö.
  • Gripen Demo som visade nya förmågor i Gripensystemet, med längre räckvidd och ökad operativ förmåga.

Teknikdemonstratorer är ett bra sätt att utveckla kompetens och strategiska samarbeten samt att kunna genomföra praktiska tester av nya produktkoncept. De ger ökad förståelse för både den svenska försvarsmaktens behov och de viktigaste internationella kunders behov.

Arbetet med produktledning är därför viktigt för att fokusera på och välja rätt områden för FoU-investeringar, genom att dessutom modularisera i så hög utsträckning som möjligt kan Saab återanvända produktlösningar.

Stort fokus har lagts på att effektivisera utvecklingsprocesserna och nyttja modellbaserad utveckling, på metoder som olika ramverk, för att därigenom effektivt styra komplexa processer såsom utveckling av komplicerade mjukvaruprodukter och öppen källkod.

Dessa åtgärder bidrar till att sänka kostnaden för utveckling av system och kundanpassade lösningar och samtidigt minska riskexponering. Dessutom kan ledtider minskas och öka förmågan att leverera på kortare tid, för att möta kundernas behov att snabbt få fram materiel.

Man arbetar kontinuerligt med satsningar på nya teknologier, detta görs både på områden där man är marknadsledare eller har en stark position för att bli ledande.

Man utvärderar ständigt befintliga produkter och nya möjligheter avseende vilka produkter som stödjer kärnverksamheten och vilka som inte gör det. Överväganden görs kontinuerligt vilka nya teknologier som kan bidra till att stärka spetsteknologi och den fortsatta produktutvecklingen.

Saab har genom åren skapat många innovationer och produkter som inte bara får sin tillämpning inom företagets strategiska produktområden, utan även utanför Saabs kärnverksamhet. Vissa innovationer och produkter som skapas fungerar i oväntade tillämpningar, men ligger inte i linje med Saabs kärnverksamhet och strategier.

Sedan 2001 har Saab knoppat av 13 företag, det kan också gälla en teknik som kan komma att bli ett nytt erbjudande från Saab.

Trender Militärt flyg

Tillväxten inom militärt flyg drivs av stater med både mindre och större flygvapen, som vill ersätta tidigare generationers stridsflygplan med nya som har bättre prestanda, mer flexibel användning och bättre totalekonomi. Ett stort antal upphandlingar har blivit senarelagda på grund av ekonomisk turbulens i världen. Allianskopplingar och politiska överväganden spelar stor roll på denna marknad och kraven på att minska försvarsutgifterna talar för att prestanda och livscykelkostnad blir allt mer avgörande.

Sensorer, kommunikation och precision i vapeninsatserna är viktiga. Informationssystemen ska kunna integrera stora informationsmängder från många källor och ge effektivt beslutsstöd. Nya typer av militära operationer och ny teknik driver också behovet av träning och utbildning, i allt fler länder upphandlas support och service av materielen från industrin genom helhetsåtaganden över lång tid.

I tider av resursknapphet ligger fokus inte bara på säkerhet utan också på funktionalitet och effektivitet. Kunder inom såväl det militära som civila området efterfrågar allt oftare breda, integrerade lösningar, med mer tjänsteinnehåll: utbildning, träning, support och underhåll. Lösningarna utvärderas utifrån prestanda, men också utifrån kostnaderna att äga och använda. Utvecklingen rör sig mot fulla drifts- och funktionsåtaganden över hela livscykeln. Det blir även allt vanligare också inom det militära området att utkontraktera aktiviteter som tidigare utfördes internt.

Internationella samarbeten är viktiga för att säkra de gränsöverskridande flödena och hålla konflikthärdar och konfliktområden under kontroll. Den långsiktiga övergripande utvecklingen har gått mot allianser i fredsbevarande- och tillväxtfrämjande syfte.

Trenden just nu inom alliansbildningen är emellertid att regionala samarbeten och bilaterala överenskommelser växer i betydelse. Vidare innefattar större försvarsordrar nästan alltid omfattande offset-åtaganden genom industrisamarbeten. Allt oftare genomförs dessutom stora utvecklingsprojekt med deltagande av offentliga och privata aktörer i så kallade OPS-lösningar (Offentlig Privat Samverkan).

Nya förutsättningar för forskning och utveckling

Utvecklingen mot internationella samarbeten och systemsamverkan innebär krav på öppna system, som kan koordineras och integreras operationellt. Detta leder till att en allt större del av utvecklingsarbetet också sker inom ramen för samarbeten, vilket bidrar till att försvarsindustrin i minskande grad kan finansiera sin utveckling via nationella försvarsbudgetar.

Det har blivit ett faktum att krympande statsbudgetar i sig inte ger utrymme för forskning och utveckling (FoU) i samma utsträckning som tidigare. I allt högre grad vill även försvarsmakterna världen över ha tillgång till det bästa på marknaden, oavsett ursprung, och kunna få det levererat inom kort tid. Därför måste allt större del av forskning och utveckling egenfinansieras av försvarsindustrin.

Lokal närvaro ofta avgörande

Trots trenden mot ökad internationell samverkan är behovet av en stark lokal förankring avgörande för framgång, på både den militära och civila marknaden. Kunderna söker integrerade lösningar från företag som känner till de lokala förutsättningarna och kan anpassa sina lösningar efter dessa. För att bli framgångsrik är det därför viktigt att etablera sig lokalt och bygga upp inhemsk kompetens och kännedom om den lokala situationen för att bli framgångsrik.

Det ökar påtagligt möjligheterna att bli vald som leverantör eller underleverantör och även få en del av sin utveckling finansierad via statliga anslag.

En annan viktig aspekt när det gäller försvarsindustrins framtid, är det faktum att den snabba teknikutvecklingen förändrar förutsättningarna för både förmågeutvecklingen och för planerings- och anskaffningsprocesserna.

Med en tydlig kravbild och på marknadsmässiga villkor blir industrisamarbeten ett komplement till system, produkter och tjänster som är grunden i ett kunderbjudande. Industrisamarbete innebär rent praktiskt finansiella investeringar, att underleverantörer på marknaden anlitas samt möjliggör för lokal industri att ta del av nya affärsmöjligheter.

Kraven på industriellt samarbete i samband med försvarsindustriaffärer varierar, i en del länder är det lagstadgat och i andra länder inte. Det finns också länder där kunden från en affär till en annan, beslutar huruvida industrisamarbeten ska ingå som ett åtagande och i så fall hur detta ska vara upplagt. Det måste dock alltid finnas en marknadsmässig grund för att skapa långsiktig lönsamhet.

Förutsättningar och utmaningar för försvarsindustrier

Nedan beskrivs ett utdrag från en diskussion om förutsättningarna för Saab och andra försvarsföretag. Diskussionen berör faktorer som påverkar företagen när omvärldens krav förändras och många kundländer har stora statsfinansiella att lösa. Samtidigt ökar internationella försvarssamarbeten och behovet av civil säkerhet.

Underlag från Saabs årsredovisning. Diskussionen fördes 2010 mellan Marcus Wallenberg (MW), Styrelseordförande för Saab och Håkan Buskhe (HB), VD och koncernchef för Saab.

Frågan var: Vad betyder dessa omvärldsförändringar för Saab AB.

MW: Världsekonomin förbättrades i många avseenden under 2010 men det finns fortfarande stora strukturella problem, som direkt och indirekt påverkar Saabs förutsättningar att göra affärer. Många länder i västvärlden, inte minst i Europa, har stora statsskulder och statsfinansiella underskott och det påverkar i allt högre grad hur man tänker strategiskt runt sina försvarsinvesteringar. I ansträngningarna att få budgetunderskotten under kontroll är det ofrånkomligt att allt fler stater ser över sina försvarsbudgetar.

HB: En pågående trend som blir allt tydligare är samordningen av försvarsresurser mellan enskilda stater samt större politiska allianser i syfte att behålla sin försvarsförmåga på samma nivå som tidigare, men utan att öka kostnaderna. I Europa har Storbritannien och Frankrike inlett ett omfattande militärindustriellt samarbete under 2010 och det sedan tidigare fördjupade samarbetet i Norden genom NORDEFCO är ett annat exempel på initiativ till ökat samarbete.

MW: Krympande investeringsutrymme innebär att man måste säkerställa kostnadseffektiva lösningar där man får valuta för pengarna – och det handlar i det här fallet om försvarseffekt.

HB: Allt fler kunder på försvarsmarknaden vill köpa det bästa som finns tillgängligt oavsett ursprung. Minskande nationella försvarsbudgetar innebär att fler försvarsföretag som tidigare levererat främst till försvarsmakten i sitt hemland måste ut och konkurrera på den internationella marknaden. Det kräver dock att försvarssystemen kan integreras i större system och att de fungerar operativt även i internationella samarbeten. Det leder till hårdare konkurrens och delvis nya konkurrensförutsättningar.

MW: Parallellt med att vi rör oss mot ökad konkurrens finns det en risk för protektionism, när regeringarna ska stå till svars för sina medborgare kring hur statsmedlen används. Det är en av de stora öppna frågorna.

HB: Den övergripande och långsiktiga förändringen som styr Saabs förutsättningar att agera internationellt är den ökade betydelsen av tillväxtekonomierna. Traditionellt har vi fokuserat på västvärlden, men där krymper försvarsinvesteringarna. Därför blickar vi mot länder som Indien och Brasilien, där man förväntas öka sina försvarsbudgetar.

MW: Ja, i ökad grad drivs konjunkturen och världsekonomin av efterfrågan i tillväxtländerna, och det leder till hårdare konkurrens om naturtillgångarna i ett globalt perspektiv. Det skapar nya intressen - konflikter och självklart påverkar det också försvarsbehoven.

HB: Världshaven spelar en allt större strategisk roll för att hålla igång produktion, handel och efterfrågan från växande befolkningar och det har förändrat hotbilderna. Det har satt mer fokus på den maritima sidan.

MW: För att kunna upprätthålla den här satsningen måste Saab öka lönsamheten.

HB: Saabs strategi är genomarbetad och ligger fast. Sedan september har vi mejslat fram huvuddragen för att kunna satsa ordentligt på genomförandet. Det är viktigt att få ned kraften i backen och driva och genomföra strategin. Vi ska skapa lönsam tillväxt genom en fokuserad portfölj, genomförd och levererad effektivt i alla led. Det gäller att skapa en utförarkultur där man litar på varandra. Det bygger på att man har en gemensam bild av vart man ska och förstår vad man ska göra.

MW: Fokusering är avgörande, eftersom helhetsbilden i den här branschen är väldigt komplex.

HB: Vi har satt ett tydligt fokus vad gäller de regioner och utvalda marknader där vi vill utöka vår lokala närvaro. Dessutom jobbar vi löpande med att utveckla vår portfölj i en riktning som stärker de delar där vi har en ledande teknologi, och investerar i nya områden, där vi ser att vi kan stärka vårt erbjudande och kärnkompetens. Vår systemkunskap är unik och den skicklighet som våra medarbetare besitter i att integrera lösningar är vår kärnkompetens. Den får aldrig äventyras, tvärtom. Där måste vi säkerställa vårt försprång. Det förlänger vi genom att kontinuerligt lyssna på och jobba tillsammans med kunderna för att skapa värde för dem och därigenom för våra aktieägare och vår egen organisation.

MW: Saab är en föregångare i mycket. I ett historiskt perspektiv har Saab varit ett kraftfullt innovationshus för svensk avancerad teknologi, och det är viktigt att den kapaciteten finns kvar – både för Saab och för Sverige. Här har genererats många innovationer, som därefter har kunnat vidareutvecklas också utanför Saab och som idag sysselsätter tiotusentals människor. Det är ett viktigt perspektiv att ha när man ser övergripande på Saab.

HB: Innovation handlar inte bara om att komma fram med någonting nytt, utan också om hur det kan tillämpas i praktiken. Vår styrka är att vi har både den tekniska och den sociala systemkompetensen. De sociala systemen och samarbetena mellan olika kulturer är oerhört viktiga och bidrar till en ökad effektivitet. Personliga relationer är en viktig del i att lyckas med komplexa utvecklingsprojekt.

MW: Det gäller inte minst i samband med stora internationella industrisamarbeten, som är avgörande när det gäller att leverera stora komplexa systembeställningar på bästa sätt, och sedan att få dessa att fungera i drift. Det handlar i hög grad om samarbete och ingenjörskonst.

HB: Vi startade vår internationalisering för många år sedan eftersom vi såg att våra tillväxtmöjligheter låg utanför Sverige, speciellt efter att Berlinmuren föll. Idag befinner sig många av våra konkurrenter i en situation där deras nationella försvarsanslag krymper och de måste i högre grad än tidigare också konkurrera internationellt. Det ger oss ett försprång både i närvaro och effektivitet. Vi har levt under hårt kostnadstryck länge, och idag har inte bara våra produkter prestanda i absolut världsklass. Få slår oss när det gäller kostnadseffektivitet.

MW: Gripen är ett bra exempel på detta. Utöver sin operativa prestanda, som är likvärdig eller bättre än i stort sett alla konkurrenters, lyckas vi vara överlägset mer kostnadseffektiva i hela värdekedjan; i utveckling, produktion, leverans och drift. Det blir ännu tydligare i ett livscykelperspektiv.

HB: Genomförandet av vårt effektiviseringsprogram – Miljardprogrammet – har lett till att vi förbättrat effektiviteten ytterligare, och den underliggande lönsamheten ökade kontinuerligt under 2010. Vi kommer inte att släppa vårt fokus på löpande effektivisering, det kommer att vara avgörande i konkurrensen framöver. Vi måste hela tiden öka effektiviteten i kärnaffären.

MW: Saabs starka fokus på effektiviseringar har bidragit till en förbättrad underliggande lönsamhet och ett mycket starkt kassaflöde. När vi blickar framåt måste vi behålla marknadsutvecklingen i blickfånget samtidigt som leverans av de finansiella målen och Saabs strategiska prioriteringar är nödvändiga för konkurrenskraften.

HB: Vår kärnkompetens är förmågan att integrera egna och andras system och komponenter i komplexa, kostnadseffektiva lösningar. Detta drivs och utvecklas varje dag av medarbetarna på Saab.

Författarens reflektioner