Säkerhetspolitiska förändringar

Vägledning till läsaren

Denna text beskriver den förändring som skett inom det säkerhetspolitiska området och hur det påverkat Sveriges syn på hot från omvärlden. Detta har i hög grad påverkat tanken på hur ett framtida försvar av Sverige skall utformas, vilket i sin tur påverkar den industriella förmågan både nationellt och den samverkan som krävs med internationella partners. Här kan du läsa om hur anpassning varit nödvändig, då man ändrat positionering från produkt- till lösningsfokus.

Bakgrund

Här beskrivs hur Sverige gått från massinvasionshot till en mångfacetterad hotbild. I Sverige har försvarsberedningarnas antagande påverkat inriktningen av försvaret, vilket i sin tur påverkat försvarsinvesteringar inom högteknologiska system. Det nätverksbaserade försvaret blev ett resultat av den förändring av försvarsbesluten som skedde i Sverige, den industriella förmågan fick därför stort fokus. Att arbeta med teknikdemonstratorer blev ett effektivt sätt att säkra avancerad produkt- och förmågeutveckling.

Detta krävde en ny positionering från produktfokus till lösningsfokus med praktisk anpassningsförmåga och kom att medföra ökat fokus på internationella satsningar och samverkan.

Rekommendation

Författaren rekommenderar nedanstående texter som har koppling till denna berättelse: Under Anpassningsförmåga, läs gärna Förändrad omvärld, under Verksamhetsförmåga, läs gärna Målstyra verksamhet och Genomföra förmågeutveckling.

Texten berör markerade områden inom förändringsresan i flygindustrin

Sammanfattning

När kalla kriget tog slut innebar det förändrade uppgifter för de militära försvaren i många länder, för Sverige innebar detta att ett tydligt massinvasionshot har ersattes av en mer mångfacetterad hotbild. Därmed tillkom helt nya uppgifter för svenskt försvar.

Samma utveckling skedde i hela västvärlden, med ett förstärkt internationellt engagemang. I ett flertal krig och konflikter under de senaste årtiondena har stridande parter utgjorts av koalitioner av flera nationer. När olika försvarsstyrkor ska samverka krävs att systemen kan koordineras och integreras. Kraven ökar därför på öppna system och systemintegration.

Parallellt med de säkerhetspolitiska förändringarna, skapade den snabba teknikutvecklingen nya strategiska och taktiska möjligheter. Informationsteknik blev en omistlig del av det civila samhällslivet, det påverkade synen på hur ett militärt försvar skall fullgöra sina uppgifter. Ny teknik möjliggjorde också ett genomgripande militärt doktrinskifte.

Den förändrade hotbilden och ny teknik har inneburit en strukturell förskjutning i försvarsinvesteringarna mot mer högteknologiska system, framförallt i Västeuropa och Nordamerika.

Beskrivning av innehåll

  • Det säkerhetspolitiska läget förändrades från massinvasionshot till en mångfacetterad hotbild.
  • Hur den förändrade hotbilden påverkade försvarsinvesteringar.
  • Vilken industriell förmåga som krävdes.
  • Saab ställdes inför ett antal vägval och utmaningar som inneburit en ny positionering av företagets inriktning.
  • Saab gick från produktfokus till lösningsfokus med praktisk anpassningsförmåga för att klara de stora kraven på effektivisering och ökad förmåga.
  • Detta förhållande har varit nödvändigt genom att stora tyngdpunktsförskjutningar skett makroekonomiskt, politiskt och geografiskt under de senaste tio åren.

Massinvasionshot till en mångfacetterad hotbild - slutet på 90-talet

När kalla kriget tog slut innebar det förändrade uppgifter för de militära försvaren i många länder, för Sverige innebar detta att ett tydligt massinvasionshot har ersatts av en mer mångfacetterad hotbild. Därmed tillkom helt nya uppgifter för svenskt försvar.

I de svenska försvarsbesluten 1999 och 2000 betonades det militära försvarets nya uppgifter i samhället och inte minst förmågan för svenska styrkor att delta i internationella uppdrag.

Samma utveckling skedde i hela västvärlden med ett förstärkt internationellt engagemang, I ett flertal krig och konflikter från 1990-talet har stridande parter utgjorts av koalitioner av flera nationer. När olika försvarsstyrkor ska samverka krävs att systemen kan koordineras och integreras, kraven ökar därför på öppna system och systemintegration mellan olika typer av försvarssystem.

Parallellt med de säkerhetspolitiska förändringarna skapade den snabba teknikutvecklingen nya strategiska och taktiska möjligheter. Informationsteknik blev en omistlig del av det civila samhällslivet vilket påverkade synen på hur ett militärt försvar skall fullgöra sina uppgifter. Ny teknik möjliggjorde också ett genomgripande militärt doktrinskifte, kombinationen med den förändrade hotbilden innebar en strukturell förskjutning i försvarsinvesteringarna mot mer högteknologiska system - framförallt i Västeuropa och Nordamerika.

Utvecklingen av försvarsutgifterna i de länder som utgör Saabs huvudmarknader varierade under 1990-talet, stora neddragningar skedde i vissa länder och i andra påverkades inte försvarsutgifterna. I Sverige var försvarsinvesteringarna relativt oförändrade under 1990-talet, men en volymneddragning påbörjades. Sammantaget var försvarsinvesteringarna under 1990-talet relativt konstanta.

Försvarsberedningar i Sverige

Försvarsberedningen är ett forum där Sveriges regering och de politiska partierna i riksdagen kan samråda inom Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Syftet är att nå en bred enighet om hur Sveriges säkerhets- och försvarspolitik ska utformas.

Försvarsberedningarna i Sverige bedömde i slutet 1990-talet och början av 2000-talet att den försvarspolitiska inriktningen kunde förändras kraftigt. Man ansåg att det förelåg mycket liten eller obefintlig risk för ett storkrig generellt, detta innebar också att risken för ett krig i Europa inte fanns och därmed var Sverige inte hotat.

I försvarsberedningarnas resonemang framgår att man hade svårt att förutspå Järnridåns fall och att det inte är ovanligt att man gör sådana felbedömningar. Man kan nu se effekten av detta, med de missbedömningar som skett avseende Rysslands agerande i Europa under de senaste 10 åren.

Försvarsberedningarna har tidigare bedömt att den säkerhetspolitiska fokuseringen flyttas bort från Europa, man identifierade tre typer av risker. För det första bedömdes att konflikter skulle uppkomma inom stater, dessa konflikter skulle främst vara underbyggda av etniska, religiösa och nationella skillnader.

Den andra typen av konflikter som man förutsåg var mellan länder eller folkgrupper, där skulle konflikterna leda till humanitära katastrofer som i Rwanda, Burundi och Zaire.

Den tredje typen av konflikt förutspåddes ske genom internationell terrorism som ”underlättas” av, jämförelsevis billig tillgång till effektiv teknologi. Man nämner också organiserad brottslighet som ett stort säkerhetsproblem för vissa nationer, dock inte ännu i Sverige.

Försvarsberedningarna anser att Sveriges Säkerhetspolitiska intresse skall riktas internationellt mot samarbeten inom OSSE, EU och ett reformerat FN.

När det gäller att bedöma Rysslands agerande ser man tre huvudspår:

  1. En återgång till en totalitär regim som vill återställa Sovjet/Rysslands forna geografiska utsträckning och även dess inflytande.
  2. En fortsatt demokratisering och integrering med väst.
  3. En nedmontering av den centrala maktapparaten i Moskva till förmån för regionerna.

Försvarsberedningarna anser att Sveriges försvarspolitik skall inriktas mot ett trovärdigt försvar av våra gränser, samt internationella och fredsbevarande insatser. Det ”trovärdiga” försvaret skulle inte på kort- och medellång sikt kunna klara av en storskalig invasion.

Man föreslog prioritering av fjärrstridskrafter som håller motståndaren utanför Sveriges gränser, detta inkluderar i hög grad flygstridskrafter. Man betonar betydelsen av totalförsvaret, dock finns det ändå stor konkurrens om var man ska sätta in resurserna. När det gäller materielförsörjning blir denna mycket central för att kunna bibehålla inhemsk kompetens, man bedömer dock att detta räcker. Därför behöver Sverige intensifiera sitt deltagande i internationella samarbeten även på materielsidan.

Försvarsinvesteringar för högteknologiska system - början av 2000-talet

Man bedömde i början av 2000-talet att ett antal länder, däribland USA, ackumulerat ett investeringsbehov.

En förskjutning av investeringarna skedde mot högteknologiska system och ett slagkraftigt modernt försvar. Det innebar omfattande investeringar och uppdateringar i olika vapensystem samt satsning på ny teknologi och teknik.

Vid denna tid diskuterades olika försvarsdoktriner såsom ”Revolution in MilitaryAffairs” (RMA)” och ”Dominant Battlespace Awareness” (DBA), där informationsteknikens möjligheter uppmärksammades och fick stor uppmärksamhet. Många utredningar och vetenskapliga studier gjordes av dessa försvarsdoktriner. RMA var knutet till framväxandet av ny avancerad informationsteknik, kommunikation och rymdteknik, som kunde utnyttjas av den amerikanska militären. RMA är en militärteoretisk hypotes, med rekommendationer om hur krig kan föras i framtiden och specifikt kopplat till tekniska och organisatoriska förändringar för USA:s agerande.

En beskrivning av inriktningen för ”Dominant Battlespace Awareness” hämtas här från en bedömning av läget för Sverige i början av 2000-talet. Källa Kungliga Tekniska Högskolan i Sverige (KTH).

”Det finns stora osäkerheter kring den typ av uppgifter som Försvarsmakten kommer att stöta på i framtiden.

Tonvikten kommer att ligga på hot som terrorism och katastrofer snarare än på den stora invasionen, som tidigare har ansetts vara den viktigaste frågan. Flexibilitet är nyckelordet när det handlar om sådana situationer som kan klassificeras att vara i mellan krig och fred.

Befälhavarna måste kunna kombinera och utnyttja tillgängliga väpnade enheter samt andra resurser, för att uppnå målen för en given uppgift. Att ge generella lösningar är därför viktiga för att utveckla stödsystem för framtida militära organisationer.

Supportverktyg som bygger på allmänna principer kommer att kraftigt underlätta flexibel samordning och samarbete mellan olika militära och civila enheter och organisationer”.

Detta påverkade svenskt agerande och ett nytt svenskt försvar växer fram. Övergången till det nätverksbaserade svenska försvaret skedde gradvis och kom att äga rum genom att nya system blev en del av försvaret, dels genom att befintliga system anpassades till att fungera i den nya strukturen.

Tanken med det nätverksbaserade försvaret var att binda samman informations-, lednings- och verkanssystem i nätverk för att försvaret skulle mer flexibelt, effektivare och mindre sårbart.

Det nätverksbaserade försvaret består av olika former av militär- och civil infrastruktur för informationsöverföring.

Det nätverksbaserade försvaret utgör ett doktrinskifte där nya tekniska möjligheter inom system för informationsinhämtning samt ledning och verkan, skall skapa förutsättningar för ett effektivare sätt att leda och organisera det militära försvaret.

Varje försvarsdoktrin är formad av de uppgifter ett försvar skall lösa och av den teknik som finns tillgänglig. Framtidens doktriner formas därför av såväl försvarsmaktens framtida inriktning, ökande internationalisering, nya hot som av tillgången till ny teknik.

Nätverksbaserat försvar – fokus på informationshantering

Ett svenskt försvar byggde tidigare på att nationellt kunna möta ett massinvasionshot. De nya förutsättningarna ger ett försvar som verkar i ett Europa utan järnridå, med ett växande ansvar för fredsbevarande uppgifter internationellt.

Gemensamt för den försvarsstrategiska och tekniska utvecklingen är den växande betydelsen av kunskap om omvärlden och att vara en del av denna.

Eldkraft är fortfarande viktig, men precision i verkan av vapnen håller i allt högre grad på att ersätta volym, denna utveckling påverkar försvarsdebatten både i Sverige och internationellt. Utveckling av ett nätverksbaserat flexibelt insatsförsvar med system som stöder denna inriktning och förmågan att delta i internationella sammanhang, utgör två grundpelare i den inriktning som angivits i de senaste svenska försvarsbesluten.

Sveriges ambition är att utveckla ett högteknologiskt och ett allt mer nätverkscentrerat försvar som också är flexibelt och anpassningsbart för att kunna verka i internationella sammanhang.

Under 2000-talet gjordes en stegvis anpassning vilket gjorde det mer möjligt att tala om en utvecklingsprocess, än om en revolution där förändringen är radikal och omedelbar.

Det handlar alltså om en process där befintliga system anpassas och utvecklas för att fungera i en nätverksstruktur. Även om Sverige är ett relativt litet land finns goda förutsättningar på detta område och ligger långt fram i beslutsprocessen jämfört med flera större nationer. Tekniskt finns det ett framskjutet kunnande inom såväl den civila som försvarsindustriella sektorn.

Svensk industriell förmåga - nätverkssystem i operativ tjänst

År 2000 utgjorde Flygvapnet ett exempel på ett svenskt nätverkssystem som var i operativ tjänst och som var anpassat till internationella insatser.

Flygvapen 2000 bestod av ett antal olika delsystem som tillsammans gav ett mycket avancerat flygförsvarssystem. I kärnan fanns bl.a. Gripen och stridsledningssystemet StriC från Saab och den flygburna spaningsradarn ERIEYE, dåvarande Eriksson Microwave Systems sedermera Saab Surveillance. Dessa delsystem har förmågan att fungera autonomt och är anpassade för att kunna fungera i en nätverksstruktur. Den svenska anpassningen till ett nätverksförsvar pågick under 2000-talet och angav huvudinriktningen för Sveriges försvarsinvesteringar.

I början av 2000-talet gjordes satsningar från försvarsmakten för att utveckla nya nätverksbaserade system. Försvarsmakten upphandlade ett antal ”demonstratorprojekt”, där nätverkskonceptet utvecklades med befintliga och framtida försvarssystem. Saab fick då de första beställningarna på utvecklingsprojekt i form av teknikdemonstratorer.

Vägval för framtiden - internationell satsning och samverkan - mitten 2000-talet

Saab satsade sedan början av 2000-talet kraftigt på en internationell expansion, då den svenska försvarspolitiken innebar förändrade förutsättningar för försvarsbeställningar. Detta gav både stora möjligheter och utmaningar, då marknaden för försvarsmateriel historiskt varit en nationell affär. Steget från nationell affär för försvarsmateriel, till en gränsöverskridande marknad har varit långt. Saab satsade kraftigt på affärer med hög systemnivå både på den militära- och civila marknaden.

Försvarsmakten i Sverige är den absolut viktigaste partnern för Saab, ytterst är det den svenska regeringen som avgör inriktning och förutsättningar för export av svenskt försvarsmateriel.

För att kunna sälja försvarsmateriel och delta i internationella samarbeten krävs stöd från den egna regeringen.

Teknikdemonstratorer – avancerad produkt och förmågeutveckling

Inom Saab Aeronautics tog man fram ett antal teknikdemonstratorer, som kunde vara komponenter i det nätverksbaserade försvaret. Ett antal sådana teknikdemonstratorer utvecklades under 2000-talet, exempel var flygande farkoster som ”SHARK” för att visa på obemannad autonom flygning, en annan teknikdemonstrator var ”Filur” som utvecklades för att testa egenskaper för låg signatur.

Det internationella projektet Neuron var en ytterligare utveckling av en obemannad farkost med lågsignaturegenskaper, som dessutom skulle vara utformad som en stridsfarkost. I Neuron utvecklades bland annat avancerad avionik.

Senare under 2010-talet genomfördes teknikdemonstratorn MidCAS, som testar system för att förhindra kollision mellan luftfarkoster MIDCAS är ett projekt inom European Defence Agency (EDA) där Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien ingår. MIDCAS står för ”Midair Collision Avoidance System”, vilket i korthet innebär en lösning där obemannade flygfarkoster- RPAS (RemotelyPiloted Aircraft Systems) kan upptäcka och undvika andra flygplan. Den förmågan kallas för ”Detect & Avoid” (D&A) och är en nyckelförmåga för att RPAS ska få tillstånd att flyga i det vanliga luftrummet och blanda sig med övrig flygtrafik.

Positionering - från produktfokus till lösningsfokus med praktisk anpassningsförmåga

Saabs verksamhet har under ett antal år genomgått stora förändringar som inneburit en ny positionering av företagets inriktning. Man har genom årtionden verkat som en renodlad svensk aktör, men nu växlat över till att ha ett internationellt fokus. Tidigare inriktning var att sälja produkter för skydd av gränser men detta har förändrats till att erbjuda produkter för skydd av flöden. Man har dessutom gått från att ha produktfokus till att vara en tjänsteleverantör med lösningsfokus på kundernas verksamheter.

I mitten av 2000-talet förändrades den strategiska inriktningen då man identifierade nedanstående förhållanden på marknaden. Dessa var:

i.     Globalt förändrade hotbilder.

ii.    Behovet av spetsteknologi.

iii.   Förändrade säkerhetsbehov.

iv.   Säkerhetspolitiska och ekonomiska makrofaktorer.

v.    Samhällets integration kräver partnerskap.

vi.   Komplexa lösningar innebär komplexa affärer.

vii.  Lokal förankring ger nya affärsmöjligheter.

viii. Hålla en unik kompetensnivå över tid.

 

Den strategiska inriktningen krävde att verksamhetsförmågan anpassades till nya förhållanden.

i. Globalt förändrade hotbilder – minskande försvarsbudgetar

Efter kalla kriget inleddes en period av oklara hotbilder, där internationell terrorism och lokala oroshärdar och krig uppstod.

Det direkta militära hotet från dåvarande Sovjetunionen upphörde, förändringarna i omvärlden blev snabba och genomgripande. Nya säkerhetspolitiska scenarier i förening med ansträngda ekonomier, ledde till att många regeringar minskade sina försvarsbudgetar. Länder såg också över den försvarspolitiska inriktningen, där tekniskt kvalitativa lösningar kom att prioriteras. Utveckling för materielanskaffning var likartad i många länder där kvantiteterna minskade. Man ställde dock större prestandakrav vid nyanskaffningar av försvarsmateriel, vilket resulterade i ökade kostnader.

I Sverige kom fokus att hamna på deltagande i internationella insatser inom ramen för EU och i ett partnerskap med Nato.

ii. Behovet av spetsteknologi – fokus på forskning och förmågeutveckling

Avancerat teknologi är avgörande för att kunna nå framgång på den militära marknaden, en stor del av den tekniska utvecklingen i samhället har drivits fram av utveckling av militära produkter. För att kunna delta i internationella samarbetsprojekt inom både civil- och militär industriverksamhet, krävs satsningar på spetsteknologi.

Saabs satsning på att utveckla obemannade flygfarkoster var en kraftfull satsning på spetsteknologi, detta gjorde det möjligt att delta i det europeiska utvecklingsprojektet Neuron.

Väsentliga satsningar på teknikstudier har gjorts kontinuerligt i olika forskningsprogram. Många av dessa studier har kombinerats inom ramen för olika teknikdemonstratorer för obemannad luftfart inom UAV-området (”Unmanned Aerial Vehicle”), dessutom har avancerad teknik- och förmågeutveckling skett genom arbetet med teknikdemonstratorn ”Gripen Demo”.

Exempel på teknikområden som varit under fokus är sensorteknik, presentationssystem för piloten, navigering, autonom styrning, simulering och modellering, modellbaserad systemutveckling och modellbaserad utveckling inom konstruktions- och produktionsteknik.

Utvecklingstiden för militära flygplan låg förr på ca15 år, nu har detta radikalt förändrats inom Saab. Detta har skett genom införande av nya arbetssätt och nya utvecklings- och produktionsmetoder, samt ett nytt sätt att validera och verifiera produkten under utvecklingsarbetet. Utvecklingstiden har därmed kunnat minskas till hälften vilket inneburit en kraftig satsning på både teknisk förmågeutveckling och på förändrad verksamhetsförmåga, med nya arbetssätt, metoder och utvecklings- och produktionssystem.

iii. Förändrade säkerhetsbehov – krav på ökad förmåga i värdekedjan

Fokus på både militär- och civil säkerhet har de senaste 15 åren flyttats högre upp i värdekedjan. Utvecklingen går mot större systemlösningar och helhetsåtaganden, vilket innebär att en leverantör gör ett omfattande åtagande med rollen som integratör av system, egna såväl som andras.

Detta är en konsekvens av förändrade, gränsöverskridande och globala säkerhetsbehov. Efterfrågan har utvecklats till att omfatta breda integrerade lösningar med stort tjänsteinnehåll, vilket har inneburit att man efterfrågar fulla drifts-och funktionsåtaganden med ett livscykelperspektiv.

Saab kan vara leverantör av en produkt eller ett system där en konkurrent har rollen som integratör eller operatör. Det ställer krav på nya affärs- och samarbetsformer, kravet är att både ha förmågan till samarbete och samtidigt kunna konkurrera.

Efterfrågan från marknaden har utvecklats mot produkter med funktioner som har både operativ förmåga att genomföra bevakningsuppdrag eller stridsuppdrag eller kombinationer av dessa.

En snabbare teknisk utveckling har gett möjlighet till användning av mer avancerad mjukvara för simulering, modellering och sensorutveckling, samt även förbättrade system för träning och support.

iv. Säkerhetspolitiska och ekonomiska makrofaktorer

Under 2000-talet gick utvecklingen mot större allianser i freds- och välståndsbevarande syfte, vilket driver utvecklingen mot säkerhetsorienterad efterfrågan.

Prioriteringarna kan dock snabbt skifta mot mer traditionell försvarsteknologi, till exempel i samband med lokala konflikter som riskerar att trappas upp internationellt. Detta har också skett under slutet av 2000-talet till mitten av 2010-talet, med exempel från Georgien 2008, Libyen 2013, Ukraina 2014 och inte minst från arabiska vårens effekter under 2013 i Mellanöstern och Afrika.

Den politiska utvecklingen påverkar en militär industri i högre grad än flertalet andra industrigrenar.

v. Samhällets integration kräver partnerskap - industrin tar över infrastrukturellt ansvar

Stora utvecklingsprojekt både på det militära och civila området har börjat genomföras, med deltagande av offentliga och privata parter i olika kombinationer.

Det medför att nya kravbilder och affärsmodeller växer fram vilket framför allt sker inom infrastrukturområdet, där det drivs stora anläggningar, system, flygplatser, hamnar, omlastningsterminaler, järnvägs- och energisystem etc.

De så kallade OPS-lösningarna (Offentlig Privat Samverkan) har kommit att bli intressanta, då man kan få nya finansieringsmöjligheter. Införandet av OPS-lösningar innebär oftast att traditionella affärs- och styrmodeller måste ersättas med nya, det gäller såväl finansiering som drift. Ett exempel på OPS-lösning där Saab medverkar i, är ett EU-drivet Forskningsprojekt kallat ”Clean Sky”, som syftar till minskade utsläpp av ”växthusgaser” för flygtransporter. Det är en banbrytande teknik som kommer att användas på framtida trafikflygplan, för att minska bränsleförbrukningen och miljöpåverkan, vilket också är ett av de främsta målen för forskningsprojektet ”Clean Sky”.

Privata aktörer, däribland Saab, erbjuder stater och myndigheter att ta över och driva hela eller delar av kundens infrastruktur. Sådana stora kontrakt specificerar funktionella krav och vilken kvalitet som ska levereras till given kostnad.

Saab har som exempel ett långsiktigt avtal med FMV gällande ett helhetsåtagande för flygsystemet SK 60 (som används för pilotutbildning). Saab är där huvudleverantör och ansvarar där för drift, underhåll och vidmakthållande av samtliga SK 60-flygplan. Detta åtagande innebär att systemet är luftvärdigt och finns tillgängligt i enlighet med Försvarsmaktens behov på de svenska flygflottiljerna.

Det militära och civila samarbetet har kommit att bli vanligare mellan länder, till exempel har försvarsmakterna i de nordiska länderna en uttalad ambition att öka sitt samarbete. Sådana förändringar får naturligtvis direkt påverkan på industrin.

vi. Komplexa lösningar innebär komplexa affärer – fokus på industrisamarbeten

Försäljning av stora, komplexa lösningar som Gripen-system med tillhörande produkter, innebär långa och komplexa processer med olika typer av aktörer och affärer involverade. En Gripen-affär representerar en stor investering för köparen på stora summor över en längre tidsperiod, vilket innebär att många intressen och intressenter kommer att medverka i affärsupplägget.

Kraven på industriella samarbeten handlar om djupgående industrisamarbete kopplat till försvarsaffären. I stort sett alla länder världen över kräver industrisamarbete, så även Sverige, i samband med mer omfattande inköp av försvarsmateriel. De specifika kraven på detta är oftast reglerade i ländernas upphandlingslagstiftning.

Syftet med industriella samarbeten är oftast att stärka industriutveckling och produktion i landet. Leverantören får ett åtagande att i kundlandet generera och stödja investeringar som skapar ny export. Dessutom är det väsentligt att samarbetet inkluderar forskning och utveckling samt teknologiöverföring, i syfte att generera konkurrenskraft och skapa nya affärsverksamheter och därmed nya arbetstillfällen.

Ofta används dessa samarbeten för att styra satsningar till områden av nationellt strategiskt intresse. Det långsiktiga målet är att de skall skapa tillväxt i ekonomin och därmed förstärka statsbudgeten. Värdet på de industriella samarbetena kan uppgå till 100 procent av kontraktsvärdet eller mer.

Saab har lång erfarenhet av internationella industrisamarbeten och har dessutom omfattande industrisamarbete med andra svenska och internationella företag.

vii. Lokal förankring ger affärsmöjligheter – krav för att vara ”preferred supplier”

Parallellt med utvecklingen mot ett globalt samhälle där alla har intresse av att helheten fungerar, finns ett behov av lokal förankring. Detta gäller både den militära och den civila marknaden, där vinnaren är globalt verksamma företag med starka lokala positioner.

Kunder efterfrågar integrerade lösningar från företag med hög kännedom om både de internationella sammanhangen och de specifika förutsättningarna på de lokala marknaderna. För att öka möjligheterna att bli vald som affärspartner och även få en del av sin utveckling finansierad via statliga anslag, är det viktigt att etablera sig lokalt.

Starka lokala positioner krävs för att vara ”preferred supplier” till kunderna och då få en del av sin utveckling finansierad via försvarsanslagen.

Kunderna inom det militära området är landets försvarsmakt. För Saab och Gripen-systemet är skapande av regionala ”hubs” i olika världsdelar väsentligt, för att ge möjlighet till nya eftermarknadsaffärer och att ge kunderna god tillgänglighet till underhåll och service. Utifrån en redan stark närvaro på de prioriterade geografiska marknaderna, stärker Saab närvaron ytterligare genom etableringen inom sex marknadsområden.

viii. Hålla en unik kompetensnivå över tid – kräver framgent nya finansieringsformer och strategiska partnerskap

Sverige har gått från fokus på renodlad svensk försvarsförmåga till fokus på internationellt deltagande tillsammans med andra länder. Efter detta har en ny inriktning framträtt när man återvänder till ett mer blandat perspektiv med både ett territorialt försvar och med deltagande i internationella uppdrag.

Svenska statens försvarsanslag har genom åren på ett avgörande sätt bidragit till uppbyggnaden av Saabs Aeronautics kompetenser. Detta har skett genom att man varit den största och mest betydelsefulla kunden, både som utvecklingspartner och som referenskund.

Minskade svenska försvarsanslag har krävt utveckling av nya finansieringsformer för att behålla det teknologiska försprång, som har varit avgörande för att kunna hålla en unik kompetensnivå över tid.

Även i fortsättningen kommer det att finnas behov av kundfinansiering för utveckling av stora industriprojekt. Detta kräver också en förmåga att etablera strategiska positioner och partnerskap på väsentliga marknader.

Tyngdpunktsförskjutningar skapar en ny spelplan - krav på partnerskap

I slutet av 2000-talet präglades marknaden av en global konjunkturavmattning. Krisen i Europa blev allt mer kännbar i takt med att statliga nedskärningar mötte en ökande strukturell och konjunkturell arbetslöshet.

Ett omfattande reformarbete inom det finansiella systemet har också präglat den europeiska agendan vilket har påverkat nationers totala budgetutrymme och därmed även försvarsanslagen.

För försvarsindustrin innebar det senarelagda beställningar och hårdare krav på att kunna leverera operativt attraktiva systemlösningar relativt pris. Det senare innebär en konkurrensfördel för Saab vid exportansträngningar för Gripensystemet.

Försvarsinvesteringar görs typiskt med en tidshorisont om minst 10 till 20 år. I ett geopolitiskt perspektiv har tyngdpunktsförskjutningar skett i ekonomiskt, politiskt och geografiskt hänseende under de senaste tio åren. USA har successivt skiftat fokus från Europa och Mellanöstern till Asien och Stillahavsregionen.

Det finns på hög politisk nivå inom EU en uttalad ambition att samarbeta i försvarsfrågor för att arbeta effektivt.

Saab är ett tydligt exempel på hur systemlösningar kan innebära integrationsmöjligheter med andra parter och därmed leda till mer kostnadseffektiva produkter. I Gripen finns apparater och delsystem från omkring 350 olika företag.

Men samtidigt som behovet av ökat samarbete blir mer uppenbart, är det också viktigt att komma ihåg att det måste göras på ett effektivt sätt och generera produkter och lösningar som faktiskt är bättre än tidigare.

Som ett exempel kan nämnas Neuron som testflögs under 2012, ett förarlöst plan som Saab tagit fram i samarbete med ett flertal europeiska aktörer. Detta är ett tydligt exempel på när positiva krafter tillsammans bryter ny mark.

Att förutse morgondagens krig – krav på förståelse av hotbilder

Inom den kommande 10-årsperioden kommer krig sannolikt att utkämpas på i stort sett samma sätt som idag. På längre sikt, kan sättet på vilket militärmakter planerar och utkämpar sina konflikter troligen förändras.

Ekonomisk tillväxt påverkar alla branscher. De senaste åren har präglats av ansträngda statsbudgetar med behov av att prioritera bland utgiftsposterna. Under 2012 minskade de globala försvarsutgifterna för första gången sedan 1998.

I takt med att teknologivinningar sprids över världen, kommer även hotbilderna att förändras för de flesta nationerna. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer samhället att behöva skapa motståndskraft och försvar mot exempelvis avancerade, koordinerade asymmetriska hot från missilvapen i kombination med cyberattacker.

Dessa kan också vara riktade mot kritiska samhällsfunktioner, snarare än traditionella militära mål, utförda av svåridentifierade angripare, planerade och dirigerade av andra stater eller andra aktörer med stora finansiella resurser.

Därtill efterfrågas beprövade produkter som utvärderas både utifrån prestanda men också utifrån kostnadseffektivitet över produkternas livscykel. Samtidigt ökar kraven på funktionalitet, effektivitet och förmåga att samoperera.

I allt högre grad efterfrågas öppna lösningar som kan integreras i befintlig utrustning och i andra leverantörers system. Kunder inom såväl det militära som civila området efterfrågar breda, integrerade lösningar med högre tjänsteinnehåll, exempelvis utbildning, träning, support och underhåll.

Teknik, Teknologiöverföring- och kompetensutbyte - del av beställningsvärdet och leverans

Utvecklingen mot internationella samarbeten innebär krav på öppna system som kan koordineras och integreras operationellt.

Försvarsbeställningar som innefattar industrisamarbeten innebär oftast att en del av beställningsvärdet levereras genom produktion i det köpande landet, men också en allmän tekniköverföring.

Tekniköverföring och kompetensutbyte är viktigt, framförallt för ett företag som Saab som verkar från ett exportberoende land. En långsiktig och förtroendefull samverkan mellan olika aktörer och länder gynnar alla parter. I en tid när många länder arbetar aktivt med att attrahera utländska företag att etablera sig och investera i landet, tilltar konkurrensen om internationella investeringar och industrisamarbeten.

Med ett framgångsrikt effektiviseringsarbete och nära kundsamarbeten har Saab en stark position när det gäller att leverera behovsanpassade och effektiva lösningar.

Ordförande för Saab AB, Markus Wallenberg, konstaterar följande:

”För försvarsindustrin och Saab är det viktigt med samarbeten. Vi har under många år etablerat internationella samarbeten inom utbildning, forskning, utveckling och produktion, vilket har bidragit till att företaget är framgångsrikt inom de teknikområden där det verkar”.

Områdena varierar, men gemensamt är att alla parter alltmer inser att det finns fördelar i ömsesidigt och förtroendefullt utbyte av kunskap. Saab har sedan länge insett att tillgången till de vassaste kompetenserna, är avgörande för att ligga i absolut framkant inom teknikutveckling.

Saabs system och lösningar präglas av hög interoperabilitet där systemintegration är kärnkompetensen. Det ger Saab stora möjligheter att möta de nya samarbetsmönstren och kraven på teknik- och teknologiöverföring, i avtalet med försäljning av Gripen till Brasilien är detta en viktig del.

Kraven på effektivitet – har gett högteknologisk förmåga i världsklass

En effekt av att försvarsanslagen de senaste åren har minskat i många länder är ett ökat intresse för kostnadseffektiva produkter. Det gynnar Gripen som kombinerar avancerad teknik och hög prestanda med låga driftskostnader, vilket gör Gripen till det mest kostnadseffektiva multifunktionella stridsflygplanssystemet på marknaden.

De extraordinära tekniska utmaningarna genom åren har drivit och utvecklat Saab till ett brett, svenskt ”innovationsföretag” och en konkurrenskraftig aktör. En högteknologisk förmåga i världsklass har skapats och listan på banbrytande innovationer är lång.

Den totala kostnaden för ett flygplan inkluderar både inköpspriset och driftskostnader under planets hela livstid. Gripen har en låg livscykelkostnad och en låg kostnad per flygtimme jämfört med konkurrenterna.

Driftsäkerheten och tillförlitligheten är hög. Gripen är också lätt att underhålla och reparera, på bara tio minuter görs en Gripen klar, med full beväpning och bränsle, av sex tekniker. Ett motorbyte kan genomföras på mindre än en timme.

Det bidrar till att driftskostnaderna ligger långt under Gripens konkurrenter, dessutom innebär dessa egenskaper stora taktiska fördelar för användarna.

Saab har sin bas i Sverige med forskning och utveckling, men det är väsentligt med internationella samarbeten inom utbildning, utveckling och forskning samt produktion. Avtalet med FMV om beställning av en ny generation av Gripen undertecknades i februari 2013, det är utan tvekan ett av de största avtalen någonsin inom svensk industri.

I ett flertal krig och konflikter under de senaste årtiondena har stridande parter utgjorts av koalitioner av flera nationer, när olika försvarsstyrkor ska samverka krävs att systemen kan koordineras och integreras. Kraven ökar därför på öppna system och systemintegration.

Författarens reflektioner